I mitt hus på Svartmannagatan
må det finnas sex rum
ocxh ett till mig själv
Nigel Wells
fontäner gå där ständigt runt
Ann Mari die Föriers flygel i sinnet likt en vattentrappa
ljuder igenom varje rum
Torsten Föllingeres elver, jag gärna mottager som han själv
tyckte skulle klä mig
Eve Riimus tavlor
ombonar väggar utav gamla anor
J. har ett eget rum
som må rädda livet på våran konung
(som må rädda livet på vår kung)
mina två medhjälpare
värt pappret i min dikt
kan delta i det största förhållande till brasans knaster
i skymningens ögonblick
jag skådar där en deckande portvakt
går runt
som hellre
stirrade in i en vägg
än att delta i något skumt
och ont
björkens visdom
vars sav
sakta glider in
i natt brisen
vinden
ifrån ett kullerskt hav
då morgonen gryr
Fredman vaknar och natten blir till dagh...
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar