fredag 27 mars 2015
2
jag kan intet tänlka
om
att inse att ens natur är demonisk är att inse att andra kan se en som obehaglig... och den som man älskar att man är en mara utan att det för den skull uppväcker ett agg hos en en känsla utav rättvisa bevis...
'sak samm'...
den friske änglalika varelsen rycker på axlarna
en religion
liknar 'poesi om poesiä
poietiska lärdomar om ett levande attraktivt
men ett språk som behöver ett tilltal för att hanteras risk fritt likt 'älska dig själv'
sagt personligt och subjektivt från objektets synvinkel
att konstatera att man är ond utan att vara stolt över det, känns likt en fribilljet till himmelen
Horace Engdahl bygger orden...
min födelsstad liknar perdiska systemet, de allra flesta, vill bli fruktade och tillbedde, de dyrkar Jehovas (flska kors), att göra parodi på detta, är att hålla (Jehovas falska kors, 65) (21) 1,)
är att hålla mod frmhålla att man är det domt ror
judarna behandlar mig likt jag vore ett dagisbarn saatt i skamvrån som om dom skulle lära mig att sluta räcka ut tungan...
om
att inse att ens natur är demonisk är att inse att andra kan se en som obehaglig... och den som man älskar att man är en mara utan att det för den skull uppväcker ett agg hos en en känsla utav rättvisa bevis...
'sak samm'...
den friske änglalika varelsen rycker på axlarna
en religion
liknar 'poesi om poesiä
poietiska lärdomar om ett levande attraktivt
men ett språk som behöver ett tilltal för att hanteras risk fritt likt 'älska dig själv'
sagt personligt och subjektivt från objektets synvinkel
att konstatera att man är ond utan att vara stolt över det, känns likt en fribilljet till himmelen
Horace Engdahl bygger orden...
min födelsstad liknar perdiska systemet, de allra flesta, vill bli fruktade och tillbedde, de dyrkar Jehovas (flska kors), att göra parodi på detta, är att hålla (Jehovas falska kors, 65) (21) 1,)
är att hålla mod frmhålla att man är det domt ror
judarna behandlar mig likt jag vore ett dagisbarn saatt i skamvrån som om dom skulle lära mig att sluta räcka ut tungan...
1
våra splittrade intryck
släcker förmågan till koncentration
'
likt en gammal gummi snodd
det kaotiska sinnet
tilslut söndersprucket och torrt...
fasthållen koncentration - splittrar sinnets vattenmelon
då vi ångrar - det vi uteslöt att göra - som vi ska
och ångrar - att vi isslyckades i att bli lyckliga och göra det vi borde ha gjort idag...
spegeln sjuka bedömmande blir till ett svart hat
en myt om objektet som tar sig där bak...
sömnlösa konstnärer är sanning
släcker förmågan till koncentration
'
likt en gammal gummi snodd
det kaotiska sinnet
tilslut söndersprucket och torrt...
fasthållen koncentration - splittrar sinnets vattenmelon
då vi ångrar - det vi uteslöt att göra - som vi ska
och ångrar - att vi isslyckades i att bli lyckliga och göra det vi borde ha gjort idag...
spegeln sjuka bedömmande blir till ett svart hat
en myt om objektet som tar sig där bak...
sömnlösa konstnärer är sanning
shall I compare thee to a summersday, fritt tolkad
Får jag likna dig vid en sommardag?
ljublande skön
kanske mera glad?
Hårda vindar, ruskar vårens knoppar i Maj
och somarens alla blommor dör alltför snart
men din eviga skönhet
skall icke skuggorna ta
icke heller skall du förvittra i denna skönhet du bär
icke så skall döden ta dig
du vandrar i hans skugga
när du i eviga rader
för eviga tider besjunga
så länge människan kan se
och hjärtat i bröstet andas
så länge lever solen när du ler
och syret i bröstet med blodet blandas
Det finnes
ett utmärkt test, för om någon är kommunist, det är bara att tala hans ord,
predika läran
som den verkligen tycktes menas
som den förstås underförstått
i hans yttrade ord,
den ser fiskar efter röster
gör det för att slippa leva nu
den lever som en vålnad
med sikte på att i en avlägsen framtid kunna få leva fritt
om den i nuet visade sig oh talade ut va den egentligen sade,
skulle den alldellels säkerligen sitta inom lås och mur
antalgigen vara död idag,
'man har något att säga, och säger det'
en människa måste ha nått sant självstående framför alltekonomisk, för att riskfritt kunna utöva detta,
76, 'man har något att säga, men, säger något annat' ,,,
'vi förena våra händer,
bergen speglas i vattnet, i skymningsljusets sköna stämma
ekar röster, utav de vi känna som äro hemma,
x, 'man har inget att säga och tiger'
den starkt upphesade fumlar efter ord,
1. man hr inget att säga, men låter i alla fall munnen gå'
detta, är kommunisten vad skiljer honom ifrån den sanna vännen?
jo!, det är att hans erotik saknar vredens skapakraft, han är den som varje kväll varje timma på dagen, enbart tänker på sex, han ä'r den psykotiske spom ser det som normalt att döda den varesle som vunnit hans utlopps hjärta,
den vansinnige njutningsdyrkaren, ateisten
som offentligt åsamkar sin omgivning outhärliig smärta
poeternas verkliga stämmor
klingar mehårdare än stl
med dessa män försöker för få den att förstå vanligvis förgäves uppväcka dem,
men, men allen fö? förgäves för den fula den,
som i samhat poeten smärta i onödan (åsamkat)
poietens förhållande har förändrats så, att den onde lärt honom något livsviktigt
fastän smärtans dom sitter kvar
dum aoch stark så vandrar poeten ut, i kampen i fruktbar mark
ett kast för att övervinna tynglagen
(tröghetslagen?)
jab ränas 'om och igen'
maskinen i sig kommer ignenstnas at tlära på att störta sig, väl uppe i luften måste den flyga eller krascha dust, i virrvlar rumla, dess motor och vingar,
medan poeternas stämmor klingar, härmande ljudet utav fallet 'krasch!...'
munkens självstånde vänskap, det underbaraste i världen så underbart!
predika läran
som den verkligen tycktes menas
som den förstås underförstått
i hans yttrade ord,
den ser fiskar efter röster
gör det för att slippa leva nu
den lever som en vålnad
med sikte på att i en avlägsen framtid kunna få leva fritt
om den i nuet visade sig oh talade ut va den egentligen sade,
skulle den alldellels säkerligen sitta inom lås och mur
antalgigen vara död idag,
'man har något att säga, och säger det'
en människa måste ha nått sant självstående framför alltekonomisk, för att riskfritt kunna utöva detta,
76, 'man har något att säga, men, säger något annat' ,,,
'vi förena våra händer,
bergen speglas i vattnet, i skymningsljusets sköna stämma
ekar röster, utav de vi känna som äro hemma,
x, 'man har inget att säga och tiger'
den starkt upphesade fumlar efter ord,
1. man hr inget att säga, men låter i alla fall munnen gå'
detta, är kommunisten vad skiljer honom ifrån den sanna vännen?
jo!, det är att hans erotik saknar vredens skapakraft, han är den som varje kväll varje timma på dagen, enbart tänker på sex, han ä'r den psykotiske spom ser det som normalt att döda den varesle som vunnit hans utlopps hjärta,
den vansinnige njutningsdyrkaren, ateisten
som offentligt åsamkar sin omgivning outhärliig smärta
poeternas verkliga stämmor
klingar mehårdare än stl
med dessa män försöker för få den att förstå vanligvis förgäves uppväcka dem,
men, men allen fö? förgäves för den fula den,
som i samhat poeten smärta i onödan (åsamkat)
poietens förhållande har förändrats så, att den onde lärt honom något livsviktigt
fastän smärtans dom sitter kvar
dum aoch stark så vandrar poeten ut, i kampen i fruktbar mark
ett kast för att övervinna tynglagen
(tröghetslagen?)
jab ränas 'om och igen'
maskinen i sig kommer ignenstnas at tlära på att störta sig, väl uppe i luften måste den flyga eller krascha dust, i virrvlar rumla, dess motor och vingar,
medan poeternas stämmor klingar, härmande ljudet utav fallet 'krasch!...'
munkens självstånde vänskap, det underbaraste i världen så underbart!
jag vandrar här
bland dessa höstens löv
försöker finna en hoppfull tanke
att slippa dö
glöden som närde mitt hopp tycks ha slocknat ut
lögenare invaderar min kropp
stampar min livsförmåga ut
den belysta världen skråla runt mig här
lebbigt intelligtn orgasm
vissa ber, blodiga pengar om nåd
de hatar detta poetens öst, för
'psykiatrisk vård'
själens förfall bortglömd
i 'patienternaas ' vänt hall
med tnken tacksamt koncentreraad på hans Meteorer,,
introdution till R.h. Blyths bibliotek,
försöker finna en hoppfull tanke
att slippa dö
glöden som närde mitt hopp tycks ha slocknat ut
lögenare invaderar min kropp
stampar min livsförmåga ut
den belysta världen skråla runt mig här
lebbigt intelligtn orgasm
vissa ber, blodiga pengar om nåd
de hatar detta poetens öst, för
'psykiatrisk vård'
själens förfall bortglömd
i 'patienternaas ' vänt hall
med tnken tacksamt koncentreraad på hans Meteorer,,
introdution till R.h. Blyths bibliotek,
sin nya plats
sitt sjukdoms palats
anser den vara underbart
där bevisar
att livet borde prisas
för att den som förnekat det
fortfarande sitter där
fast i självtortyrens smet
den ler oförklarligt och säger
'jag vet...'
du förnkekar vajrje trästande gudom
och smektar kletar ölikt skit ned sitt eget anlede med samhället sjukdom
likt den sparkade på sig själv innifrån
möts varje glädjande nyhet
utav föraktets hån
längre ned
sjunker den ned
tills den dödat sig själv
gjort slut på livets säkerhet
då grämer den sig
sentimentalt
längtar den
tillbaks framåt går den
ser sig om i vrede
och hat
ensam på sin ö
blev himmeösriket
en mogen skapslse
att lära andra
hur de skall undvika
faran
att i onödan dö
den som har svårt
att dela segerglädjen
kommer att få se
uppleva hur det är
att vara den föraktade förloraren
än att offra sig och bli slagen för att återigen skåda dagen
och bli så slagen att man måste bli känd
för att blio räddad
ifrån sin öde ö
Robinson Cruise
återvänder hem...
anser den vara underbart
där bevisar
att livet borde prisas
för att den som förnekat det
fortfarande sitter där
fast i självtortyrens smet
den ler oförklarligt och säger
'jag vet...'
du förnkekar vajrje trästande gudom
och smektar kletar ölikt skit ned sitt eget anlede med samhället sjukdom
likt den sparkade på sig själv innifrån
möts varje glädjande nyhet
utav föraktets hån
längre ned
sjunker den ned
tills den dödat sig själv
gjort slut på livets säkerhet
då grämer den sig
sentimentalt
längtar den
tillbaks framåt går den
ser sig om i vrede
och hat
ensam på sin ö
blev himmeösriket
en mogen skapslse
att lära andra
hur de skall undvika
faran
att i onödan dö
den som har svårt
att dela segerglädjen
kommer att få se
uppleva hur det är
att vara den föraktade förloraren
än att offra sig och bli slagen för att återigen skåda dagen
och bli så slagen att man måste bli känd
för att blio räddad
ifrån sin öde ö
Robinson Cruise
återvänder hem...
famlande i lägenheten
'jag hade tr!...'
en enslig boing
i Universums undervåning
sömnlös den natten
såg jag midsommarsolen stiga
ett ensamt fönster
lyste i sommarnattens värme
mina kläder tvättade upphängda på tork
likt spindelnät livsfarliga fällor för insekternas folk
allt tycktes sova så tyst
medan jag ångrade det i mitt liv
en flicka jag borde ha kysst
jag tror jag såg henne första gången
då hon var 12 år
nakna lemmar
långt ljust hår...
en sommr kjol
ett jeanstyg
så kort!
de år vi var i varandras närhet
hade sinat bort!
avloppet kluckade då och då
kylskåpet kylde då och då
spegelns riddare
kissade rakt ned
i vattnets reservoir
kände bajset trycka sig emot ändtarmen
runkade av sig alla kval
såg stolen senaste återlämnaren suttit på
sängen som knarrat letade efter ett fallet hårstrå...
vandrade tyst igenom parekn hem
fallna löv
likt fotsteg av någon
rasslade förföljde hans steg hem
Nyårsaftonens psykotiska raket uppskjut
'ring nya året ut...'
lögnen dog han domnade bort ifrån den
tog utav hostmedicinens morfin tinktur
en lite för stor dos
såg varelser hörde dem vagt
utanför fönstret
där åter Tove's lamenterande sång
spräcktes likt en stilla insjös vatten yta
utan regnets gråtande sång, rakter steg falnade exploderade
i maktens kvarter
i skyn
emot nattens slut
tycktes några se
tolvslagets kyss
letande efter någon att den kärlek ge
dynamiska trumljud
trängde in jordhålans borg,
rummet fylldes likt psykotiskt reste han såg skrattandes
i hjärntvättens förtvivlade jättekry!
gick ut för att se brandkårsmusiken kalla
bomber falla
knallar smällare såg den tysta viskningen smyga runt
ett hjärta spetsat på en fyrkantig Phalluos
utav monster, utav strunt
den tysta viskningen
sa likt ett virus
att ett spetsat hjärta var 'bra'
i alla psykosens psykopatologiska kval
rännde den besatte
kniven i nästans hjärta
som kom in såg och sa;
att den i denna sjuka värld
ville dö
'lika bra att slå skampålen igenom hjärtat...!'
sa han slö
i spegeln såg han ingenting
bara fula muskler som prisats för sin ungdomliga pojkaktighet
i Ourobouros kända ring, inga spår tycktes synas av
hans tankars fruktansvärda storm
hans loja påtändhet, hans människohat
ännu en morgon såg han solen stiga över tidningspapper och krossat glas
allt tycktes negera
vad det lycklig mekaniska mumlandet, igenom väggen sa
'ta han!'
skrek någon man springande steg
i trappan
vem vann?
bibliotekets högstämda atmosfär
tryckte underligt utstuderat sövande
på hans tankesfär
'där satt väl hon...'
han ryckte låste käken
för att undvika en fallande gom
dnr där stolen där hon satt
nu hade hon honom!
i sin makt
när hon gick ut
hur hjärtat dunkade!
åh! vad han kände sig sjuk!
av längtan efter den som vänt honom ryggen!
likt Änglars musik spårlöst försvunnet tappat
blev som ett lik
tänkte han så,
'kan någon verkligen hata och avsky mig!... som jag älskar och avgudar så?...'
barnsligt levde han sig in
i ett landskap av ny ros
likt han vore Gud
såg han de vandra i i berskrevor
ut och in
det blev åter vår
gråtande växte marken våta hår
en anddakt tycktes hållas utav naturen
medan de lyssnade till fåglarnas sånglek
som störtat utav mörkret utav vinterns kyla
Västan buren svalor
pilande snabba
på vindens vingar
emot öst
lättad
att ha klarat vintern
skakande förutseende
ett återseende hösten
en återträff
i himlen stjärnor små
följande med blicken en flickas hår
allting som försvann
ingeinting försvunnet allting dröjde sig kvar
liggande i solskenet
kännande längtans till synes brottsliga kval
'kan jag prova en gång till?
någon flicka'
hon önskar detsamma som jag önskar och vill?
lukten utav vårens nyutslagna vitsippor
markens syrreners doftande hägg
lila och vita
speglar i naturen
marken doftande vår
fick honom att under kärlekens strålande timmar
glömma alla de tunga åren
de nuvarande såren
badande naken i Kärlekens hår
Enslingen och Universum
Finns dessa enslingar?
Han är en av dem
Vart han är på väg
Vet han icke än
Det finns de som går snabbt förbi,
liksom vore de ett irrande bi
Han som glider lugnt förbi är fri
Kan man tala friheten
(Han som glider lugn förbi?)
Men den som liksom ett bi irrar förbi
är jagad utav DJÄVULEN
Sölmnlösnatt
Allting tystnat
tröjan hänger på gallge
Ensamt fönster lyser
i sommarnattens värme
tröjan torkar sakerna i hans rum
alla verkade vila och sova djupt ifred denna stund
dock icke han även fast han nog var trött
fantasien upphetsningen inför morgondagen
fick hans hjärta att brinna hett
det var vad han såg denna strålande morgondag
och natten led långsamt långsamt emot denna dag...
en enslig boing
i Universums undervåning
sömnlös den natten
såg jag midsommarsolen stiga
ett ensamt fönster
lyste i sommarnattens värme
mina kläder tvättade upphängda på tork
likt spindelnät livsfarliga fällor för insekternas folk
allt tycktes sova så tyst
medan jag ångrade det i mitt liv
en flicka jag borde ha kysst
jag tror jag såg henne första gången
då hon var 12 år
nakna lemmar
långt ljust hår...
en sommr kjol
ett jeanstyg
så kort!
de år vi var i varandras närhet
hade sinat bort!
avloppet kluckade då och då
kylskåpet kylde då och då
spegelns riddare
kissade rakt ned
i vattnets reservoir
kände bajset trycka sig emot ändtarmen
runkade av sig alla kval
såg stolen senaste återlämnaren suttit på
sängen som knarrat letade efter ett fallet hårstrå...
vandrade tyst igenom parekn hem
fallna löv
likt fotsteg av någon
rasslade förföljde hans steg hem
Nyårsaftonens psykotiska raket uppskjut
'ring nya året ut...'
lögnen dog han domnade bort ifrån den
tog utav hostmedicinens morfin tinktur
en lite för stor dos
såg varelser hörde dem vagt
utanför fönstret
där åter Tove's lamenterande sång
spräcktes likt en stilla insjös vatten yta
utan regnets gråtande sång, rakter steg falnade exploderade
i maktens kvarter
i skyn
emot nattens slut
tycktes några se
tolvslagets kyss
letande efter någon att den kärlek ge
dynamiska trumljud
trängde in jordhålans borg,
rummet fylldes likt psykotiskt reste han såg skrattandes
i hjärntvättens förtvivlade jättekry!
gick ut för att se brandkårsmusiken kalla
bomber falla
knallar smällare såg den tysta viskningen smyga runt
ett hjärta spetsat på en fyrkantig Phalluos
utav monster, utav strunt
den tysta viskningen
sa likt ett virus
att ett spetsat hjärta var 'bra'
i alla psykosens psykopatologiska kval
rännde den besatte
kniven i nästans hjärta
som kom in såg och sa;
att den i denna sjuka värld
ville dö
'lika bra att slå skampålen igenom hjärtat...!'
sa han slö
i spegeln såg han ingenting
bara fula muskler som prisats för sin ungdomliga pojkaktighet
i Ourobouros kända ring, inga spår tycktes synas av
hans tankars fruktansvärda storm
hans loja påtändhet, hans människohat
ännu en morgon såg han solen stiga över tidningspapper och krossat glas
allt tycktes negera
vad det lycklig mekaniska mumlandet, igenom väggen sa
'ta han!'
skrek någon man springande steg
i trappan
vem vann?
bibliotekets högstämda atmosfär
tryckte underligt utstuderat sövande
på hans tankesfär
'där satt väl hon...'
han ryckte låste käken
för att undvika en fallande gom
dnr där stolen där hon satt
nu hade hon honom!
i sin makt
när hon gick ut
hur hjärtat dunkade!
åh! vad han kände sig sjuk!
av längtan efter den som vänt honom ryggen!
likt Änglars musik spårlöst försvunnet tappat
blev som ett lik
tänkte han så,
'kan någon verkligen hata och avsky mig!... som jag älskar och avgudar så?...'
barnsligt levde han sig in
i ett landskap av ny ros
likt han vore Gud
såg han de vandra i i berskrevor
ut och in
det blev åter vår
gråtande växte marken våta hår
en anddakt tycktes hållas utav naturen
medan de lyssnade till fåglarnas sånglek
som störtat utav mörkret utav vinterns kyla
Västan buren svalor
pilande snabba
på vindens vingar
emot öst
lättad
att ha klarat vintern
skakande förutseende
ett återseende hösten
en återträff
i himlen stjärnor små
följande med blicken en flickas hår
allting som försvann
ingeinting försvunnet allting dröjde sig kvar
liggande i solskenet
kännande längtans till synes brottsliga kval
'kan jag prova en gång till?
någon flicka'
hon önskar detsamma som jag önskar och vill?
lukten utav vårens nyutslagna vitsippor
markens syrreners doftande hägg
lila och vita
speglar i naturen
marken doftande vår
fick honom att under kärlekens strålande timmar
glömma alla de tunga åren
de nuvarande såren
badande naken i Kärlekens hår
Enslingen och Universum
Finns dessa enslingar?
Han är en av dem
Vart han är på väg
Vet han icke än
Det finns de som går snabbt förbi,
liksom vore de ett irrande bi
Han som glider lugnt förbi är fri
Kan man tala friheten
(Han som glider lugn förbi?)
Men den som liksom ett bi irrar förbi
är jagad utav DJÄVULEN
Sölmnlösnatt
Allting tystnat
tröjan hänger på gallge
Ensamt fönster lyser
i sommarnattens värme
tröjan torkar sakerna i hans rum
alla verkade vila och sova djupt ifred denna stund
dock icke han även fast han nog var trött
fantasien upphetsningen inför morgondagen
fick hans hjärta att brinna hett
det var vad han såg denna strålande morgondag
och natten led långsamt långsamt emot denna dag...
de mörka årstiderna tillägg
cykeltjuven
jag tog på den
liktden tillhört mig en längre tid
ett ögonblicksa sekund
tvekade jag
'en fin gammal Crascent...'
skammen kändes dess längre cyklade jag igenom staden
ville någon ropa?
'snodd cykel!...'
en avlastad börda
tystlåten cyklade jag rullade igenom stadens gator
Tacksam emot min natur
en fin gåva en gammal rostig cykel
jag tog på den
liktden tillhört mig en längre tid
ett ögonblicksa sekund
tvekade jag
'en fin gammal Crascent...'
skammen kändes dess längre cyklade jag igenom staden
ville någon ropa?
'snodd cykel!...'
en avlastad börda
tystlåten cyklade jag rullade igenom stadens gator
Tacksam emot min natur
en fin gåva en gammal rostig cykel
Harry M. Hällgren
'varför blev du poet'
'för att du kallar mig så...'
Bob Dylan Stockholm för att motta en doktorshatt
BKÖ, skule bjuda på middag, ett dukat bord på Grand Hotels vindsvåning, nära dess tak, Bob Dylan med Brunos idol Allen Ginsberg, hyste ett frenetiskt hat för 'paranoid exklusivitet' och stannade bland de människor som hyllade honom
B grät,
IY, tog honom om axlarna sa
'fuck Bob Dylan ' tre gånger,
B grät då
'omöjligt ! omöjligt!...'
hans gode vän Allen Ginsberg, den judiska bögen som var B.s idol, hade väl inbillad B. att vardaglig skräp poesi, likt att drabbas utav allergi och sjukdom var mycket bra, att människor en sjukdom ville ha,
att en livsfarlig rad, för betraktarens öga, då en Ängel föll
var hårdare än stål!
Att hans Allen Gindsberg titel 'Vrååål'
var så djuriskt sant - en varelse kunde vara,
att poesi var att lura läsaren in i en obehaglig och kuslig fara
att anarkismens kaos, som bombade Dresten till spilllror
skulle upplivas till en sång, som spred sig likt lustgas
likt en pest, en hångel minel trång!
en fälla som såg vörlden som därefter poesi beskrev sitt intryck publicerade sin dagbok likt livet hade levts färdig likt det utanför redan var ett berömt liv!
en narraktig poet!
som trots allt bar på en intressant känsla
men likt besatt hyllade sin publik, som läste hans US rader,
där han på dem från ett personligt
och pretentiöst exklusivt perspektiv, kastade en massa förvillande b
'för att du kallar mig så...'
Bob Dylan Stockholm för att motta en doktorshatt
BKÖ, skule bjuda på middag, ett dukat bord på Grand Hotels vindsvåning, nära dess tak, Bob Dylan med Brunos idol Allen Ginsberg, hyste ett frenetiskt hat för 'paranoid exklusivitet' och stannade bland de människor som hyllade honom
B grät,
IY, tog honom om axlarna sa
'fuck Bob Dylan ' tre gånger,
B grät då
'omöjligt ! omöjligt!...'
hans gode vän Allen Ginsberg, den judiska bögen som var B.s idol, hade väl inbillad B. att vardaglig skräp poesi, likt att drabbas utav allergi och sjukdom var mycket bra, att människor en sjukdom ville ha,
att en livsfarlig rad, för betraktarens öga, då en Ängel föll
var hårdare än stål!
Att hans Allen Gindsberg titel 'Vrååål'
var så djuriskt sant - en varelse kunde vara,
att poesi var att lura läsaren in i en obehaglig och kuslig fara
att anarkismens kaos, som bombade Dresten till spilllror
skulle upplivas till en sång, som spred sig likt lustgas
likt en pest, en hångel minel trång!
en fälla som såg vörlden som därefter poesi beskrev sitt intryck publicerade sin dagbok likt livet hade levts färdig likt det utanför redan var ett berömt liv!
en narraktig poet!
som trots allt bar på en intressant känsla
men likt besatt hyllade sin publik, som läste hans US rader,
där han på dem från ett personligt
och pretentiöst exklusivt perspektiv, kastade en massa förvillande b
Alexsej
Alexsej kommer ifrån Ryssland, sedan året 2005, har hans sambo, och sexleks kamrat, Tommy klagat på att han utgör ett psykiskt problem för honom
de är ifrån två vitt skilda kulturer
Alexsej som verkar ha blivit besatt utav tanken på Tommy, (som antagligen förfört honom (understruket))
klarade sitt humör, i två års tid - sedan Tommy börjat klaga på honom ( i princip, straxt efter han kom till Sverige...)
Alexsej, är djupt begåvad harmonica spelare, jag har hört han kamrat, E.W. beskriva honom som den snabbaste och skickligaste dragspelaren han stött på...
båda var 2007 inskrivna på Kungliga Musikaliska Akademien...
Tommy, som verkar ha lurat Alexsej till Sverige, för att få adressaten utav detta brev, att låsa in honom...
tycktes i ettalltmer provocerat tillstånd (sånt kan ju uppstå emellan pojkar som har samlag med varandra, poeten Verlaine sköt Arthur Rimbaud, för sin svartsjukas skull...)
Alexsej, måste ha varit desperat , ett bråk med sin lärare, på musikhögskolan, drogs han (antaglinge i brist på bostad) att återvända till Ryssland, (hörde telepatiskt sin mammas röst som kallade på honom, en utav anledningarna till varför ett beslut berättigades efter Tommys baktal om detta faktum, att tvångstortera honom)
återvändande igen till Tommy i Stockhlm, för att utröna var anledningen till varför saker ble v så underliga som de blev
råkade de i bråk igen..
i December 2008, kördes han utav polis till isoleringsavdelningen...
där i en sådan isolerad tillvaro har han nu vistats i två år
en vacker yngling såg jag honom då han nyligen tagits in
vacker artig passade han föga bland de andra kriminella in...
uta tidigare liknande förnedrande benämningar i sitt hemland, där han studerat på Konservatoriet ansåg en dum svensk åperson, att han borde förgiftas med avlusningsmedel och dylika nervförgiftande medel
ni påstår att han har svårt att vistas ute, pågrund utav sitt språk
han är ju ifrån Ryssland, att kräva att en ryss ska tala eprfekt svenska, vore ju att vara i psykos...
hur skall han lära sig hur världen fungerar vem kan säga att den 'det vet...'
utan att falla offer för ett storhetsvansinne, som på andras bekostnad kreerar,
skall ni kremera honom snart
Tommy skulle ljubla, och han med nya pojkar underbart, men jag tänker stå upp spara hans livsluft i dessa rader, så att ingen efteråt kan låtsas och vara tugg, med era dumma påståenden kan knappast
de är ifrån två vitt skilda kulturer
Alexsej som verkar ha blivit besatt utav tanken på Tommy, (som antagligen förfört honom (understruket))
klarade sitt humör, i två års tid - sedan Tommy börjat klaga på honom ( i princip, straxt efter han kom till Sverige...)
Alexsej, är djupt begåvad harmonica spelare, jag har hört han kamrat, E.W. beskriva honom som den snabbaste och skickligaste dragspelaren han stött på...
båda var 2007 inskrivna på Kungliga Musikaliska Akademien...
Tommy, som verkar ha lurat Alexsej till Sverige, för att få adressaten utav detta brev, att låsa in honom...
tycktes i ettalltmer provocerat tillstånd (sånt kan ju uppstå emellan pojkar som har samlag med varandra, poeten Verlaine sköt Arthur Rimbaud, för sin svartsjukas skull...)
Alexsej, måste ha varit desperat , ett bråk med sin lärare, på musikhögskolan, drogs han (antaglinge i brist på bostad) att återvända till Ryssland, (hörde telepatiskt sin mammas röst som kallade på honom, en utav anledningarna till varför ett beslut berättigades efter Tommys baktal om detta faktum, att tvångstortera honom)
återvändande igen till Tommy i Stockhlm, för att utröna var anledningen till varför saker ble v så underliga som de blev
råkade de i bråk igen..
i December 2008, kördes han utav polis till isoleringsavdelningen...
där i en sådan isolerad tillvaro har han nu vistats i två år
en vacker yngling såg jag honom då han nyligen tagits in
vacker artig passade han föga bland de andra kriminella in...
uta tidigare liknande förnedrande benämningar i sitt hemland, där han studerat på Konservatoriet ansåg en dum svensk åperson, att han borde förgiftas med avlusningsmedel och dylika nervförgiftande medel
ni påstår att han har svårt att vistas ute, pågrund utav sitt språk
han är ju ifrån Ryssland, att kräva att en ryss ska tala eprfekt svenska, vore ju att vara i psykos...
hur skall han lära sig hur världen fungerar vem kan säga att den 'det vet...'
utan att falla offer för ett storhetsvansinne, som på andras bekostnad kreerar,
skall ni kremera honom snart
Tommy skulle ljubla, och han med nya pojkar underbart, men jag tänker stå upp spara hans livsluft i dessa rader, så att ingen efteråt kan låtsas och vara tugg, med era dumma påståenden kan knappast
känner du berget med molnomkransad bädd?
mulan söker i dimman sina lätta steg
I klippans hålor
Drakvafödarnas ruttna ben,
klippan stupar därifrån brand ned och över floden
klappar bron
känner du det hela
Dit dit låt oss resa iväg O Fader,
alternativ version, litet sämre än den förra
I klippans hålor
Drakvafödarnas ruttna ben,
klippan stupar därifrån brand ned och över floden
klappar bron
känner du det hela
Dit dit låt oss resa iväg O Fader,
alternativ version, litet sämre än den förra
flyt för alltid nedåt och nedåt
i förevigt vidgade ringar,
utav varat,
den som utvidgas (likt en ovan opium rökare)
att försöka bygga upp Auschwitz över allt, för att förebygga det på nytt
att tvinga på definitionen 'psykos'
för att förebygga dess konsekvenserna
'sion över allt...'
dåvi läser hans böcker
ska vi likt Job se uppemot himmelen och bedhja
'låt mig bli sedd som Jag är...
ingen intelli
utan att dreabbas utav beklaglighetens intelligens snobb...
'låt mig bli sedd som Jag är...
ingen intelli
utan att dreabbas utav beklaglighetens intelligens snobb...
varför är William S. Burroughs
den mest hatade utav 1900 talets stora Mästare?
han säger saker som de är, innifrån du hatar att det är så?
då du kastar bort hans bok ser du plötsligt att världen omkring dig,
det som stod öppet i hans bok dolde sig i världen
och lider iv erklig mening utav världens dolda odska
som du klasrt såg igenom
om än chockerad och skamsen då du läste hans bok
han säger saker som de är, innifrån du hatar att det är så?
då du kastar bort hans bok ser du plötsligt att världen omkring dig,
det som stod öppet i hans bok dolde sig i världen
och lider iv erklig mening utav världens dolda odska
som du klasrt såg igenom
om än chockerad och skamsen då du läste hans bok
den förlorade nyckeln
mitt liv i folkmun skugg verksamhet
kontroll freaksen mode hjärnor skiftar likt ett racer lopp utav rymd rakter
kanal ofta reduceras jag
likaså utav dom frenetiska lyckjägarna
till en underhållande kanal
'ståhär, säg nåt då!...
'
efter ett tillmötesgående får jag ofta tillsägelsen
'vad står du där! och glod på?!½...'
omvandlad , svart magi,
likt jag bett och bönat
'banda av mitt liv!!!'
bandage...
'så fram med utbrottet nu då!, så kan jag defilera dig!
dö... hrm... döma dig...
i rädslan tänker du
'han kanske har rätt!
manipulltiva skådespelare, tänker åt dig,
'utrota mig!...'
'jaså han har svagt hjärta?!'
sa den som mördade vår vän (en känslig själ)
vems hjärta redan dött...?
ibland känns det som om jag sitter på en soptipp
men den innehåller inget skräp
bara vac kra ting, jag utav brist på takt givit åt otacksamhetens hjärte slukare...
damage danger the life dangerous jedi with a red and yellow flame stuck between his fingers
människor jag ser idag tycks härma en diktator i mindre skala...
'jag är en skit!'
den slår sig för bröstet - även i vårens vindar
ett beundrat sorl
likt kopierade stjärnor rektangulärt pinglar
som Allen är spelbar...
Till dom som tvärsäkert tycker påstår
att mä'nniskan har ett egenvärde, parafraserar jag Torsten Föllingers oprd,
'titeln är obetydlig, det ligger i vad man gör utav den'
mitt svärd, skrivet på en segelbåt, mion penna en mast,
en diktator som skriver förnedrar den dikt han tar till måttstock vad helst poeten tar i blir det skönt
'titeln är obetydlig, det ligger i vad man gör utav den'
mitt svärd, skrivet på en segelbåt, mion penna en mast,
en diktator som skriver förnedrar den dikt han tar till måttstock vad helst poeten tar i blir det skönt
Han tittade i skåpet dær førut hans floiurtabletter hade stått nu såg han psykopharmaca ligga dær førtvivlat sa han; ’mamma!... du måste sluta med det hær…’ han tog askarna & sa ’vi kastar det hær…’ hon reste sig upp & hindrade honom fysiskt hennes ansikte tyckte han såg vackert ut liksom en lættnad fallit øver henne men nu var det spænt & fræste ’jag ringer polisen… ’ hon hade sprungit efter honom igår , gråtande tårarna hade runnit utefter henens kinder
’Nils!... ’ hade hon førtvivlat ropat; ’du kan væl komma tillbaka till pappa & mig… ’ & - så hade hon gråtit som ett litet barn lutande sitt huvud emot hans axel -
’om jag ska komma tillbaka måste du sluta med dem hær… ’ sa han - ’vi kan sælja lægenheten & jag kan skaffa ett jobb så kan jag arbeta & førsørja dig… & du kan bli hemmafru som det hos muslimska familjer passar sig..’
’jag har ingen lust att li hemmafru… ’ sa hon nu
möjligen mera material till P.S. bakom stängda dörrar
P.S.
Nils hade - någonstans i Gamla Testamentet - læst-han - trodde det var i Ezra eller-Jobs bok-
’låtsas att du ær någonting -&-du blir det… ’
han - kænde sig trøtt - på den atmosfær - utav hyschningar-& -respektfullhet - som - svævade omkring Svenska Akademiens ledamøter- det - var inget fel -på ledamøterna i sig -det - uppfarttade han ej - snarare - var - den øverdrivet respektufulla attityden gentemot deras rika titlar - ett misslyckande… - speciellt - før dem sjælv& deras skaparkraft -någon - smart hjærna - hade placerat dem - precis invid obelisken vid slottet - vilket gjorde en misstænksam - att de ville dølja något - skaparkraften - de en gång blivit invalda før -hørrørde ju ifrån Allah - men - på något vis -hindrade deras titlar - andra- ifrån att uppnå ett stadigt sjælvførtroende…- ’han satt ju aldrig i Akademien ’ en negativ anmærkning - vissa snobbar - kunde gøra -før att rættfærdiga att slå døvørat till… - Nils - kænde också ett sting - utav denna avundsjuka - så- en dag bestæmde han sig - før att- gå in i rollen som Akademie-ledamot - utan att-han den minsta aning om - han blivit invald… den saken - var oviktig - det viktiga var - att deras patenterade sjælvsækerhet - inte skulle få stå i vægen -før hans skrivande…- & - om - de inte høll med om detta - framstod ju de som hycklare… - hær børjade Nils med det rollspel -som -skulle ta hans skrivande- till allt høgre nivåer - & - leda honom - till vissa insikter - i Akademiens karaktær…
***
’hur ær det nu egentligen Nils med dig?... ’
’Prisad vare Allah!... ’
’ja…-Allah - får vara hur prisad - eller - ursækta - vad f** han vill… - men - hur - ær det egentligen?... ’
’Al - Hamdullillaahi!... ’
’vad betyder det?... ’
’prisad vare Allah!..’
’Nils- vad doktorn egentligen menar - ær -hur står det till… ’
’nær jag prisar Allah mår jag bættre… ’
’men - bættre - ær inte bra & - så var det med den saken… ’
’bættre - ær bættre æn bra - & - større ær større æn størst …’
’& størst ær Allah før dig -inte sant?... ’
’Allah - ær både størst - & - større æn størst… ’
’om - jag får sæga någonting - låter det som en skapar definition - tycker pappa -så dær spontant… ’
Åke Mose Varfeldt, verkar tænka efter: ’ja…- (liksom han kom på någonting) - det har du rætt i… ’
***
’jag svær vid Allah - att jag inte utdelat flera slag - æn de två behærskade knytnævsslag in i min mammas axel - før att førsøka væcka henne ur trancen - att nær jag erbjød henne mitt stød - &- møjligheten att sælja lægenheten - sa hon - att hon skulle ringa till polisen - ’ - han svor detta ytterligare två gånger… - ’det - ær ju helt absurt- att jag ska behøva tappa minnet -& - i mer æn ett år ja - så længe ”behandlingen” pågår -behøva gå runt med en øm arm-(eller- æn værre - en øm bakdel)- som helt tappar sin styrka - & - tappa mitt utseende - hår &- tænder- før detta !- att mina sperma ska skadas & - jag bli helt kraftløs - før denna lilla øvertrædelse!- ty - det var ju dærfør jag blev dømd!... - eller hur- straffet ær ju proportionsløst… - i Gamla Skrifterna står det - ’tand før tand - liv før liv-’ ni - har ju et ænnu hårdare straffsystem -ger man en ørfil - till någon - som irriterar en med flit- stenar ni en halvt till døds--- ja - ni ær helt enkelt omænskliga!--- ’
’men - vi kanske inte tror på att du helt talar sanning…- ’
’jag - har svurit vid Allah - nær jag tog henne i kragen - før att titta henne i øgonen - kanske jag råkade gøra illa hennes ben - ty -hon ville slita sig, intet annat på två år - vad jag kan minnas æn detta lilla - dæremot - jag har blivit slagen - varfør straffar ni inte Bagge ænnu hårdare…?’
’ja…-&- nær din mamma - lyckades slita sig - larmade hon polisen -& -Bagge-har inte samma version som du heller!....’
’passa er!... - jag slæppte henne medvetet- nær jag trodde hon førstått...
’dær ser du!...- & - nær hon inte helt hade førstått vad du menade - så - kom du in på psyket… - ’
’passa er!... -sæger jag igen - jag - kan fly ifrån er !... - men ni kan inte fly ifrån era synder!... ’
’Nils…- behøver du någonting… ær - det något typ utav hot?...-vad ska vi passa oss før?... ’
’ni straffar en oskyldig! - &-straffet ær i princip 1: 1 000 000, i samma proportion - om ni straffar mig - oskyldigt - kommer Allah att straffa er…-’
’ja…- du kanske har rætt- iallafall bedømmer vi att det ær bra før dig att fortsætta med behandlingen… ’
’før mig - ær det ett straff - låt oss sæga - någon serverar giftsoppa en gång i månaden till sitt barn… - skulle - barnet se som ett nødvændigt ont -&-inte ett straff-bara før att hans mamma påstår att det ær nødvændigt?.. -nej -det tror jag inte - han skulle sæga ; ’mamma…-jag avstår idag- & -æter hos grannen’--- ifall hans mamma då - skulle spænna fast honom i hans sæng - &-konsekvent mena; ’jag slæpper inte upp dig - førens du tagit din gift soppa… ’ skulle han - bara glatt acceptera detta?...-eller - skulle han kanske sæga till sig sjælv - ’min mamma - ær galen…- jag vet inte - vad jag sak gøra… ’?’
’den mamman - skulle nog behøva behandlas… ’
’varfør - ger ni inte den hær sprutan - ni ordinerar - till er sjælva då?... - om - sonen sedan -skulle få ett utbrott & - dunka sin knutna næve två gånger i hennes vænsta arm- før att - førsøka få henne att førstå hur illa hon gør honom?... ’
’ja… - om - berættelsen alls vore sann - skulle nog både mamman & sonen - behøva en del hjælp ifrån myndigheternas sida… ’
’ja- då - får vi se vem Allah hjælper & - vem Han stjælper… ’
’ja - om alls Allah finns - så - tror jag att han tycker det ær bra - att du får din hjælp & stød…’
’før att konstatera - så- - tror jag raka motsatesen - beroende - på - vilken hjælp& stød du menar… ’
’ja…- vi ær hær før att støtta dig!...’
’men - emot min vilja -vilket gør det till ett førnekande værldesligt straff!... ’
’jag - ær inte så sæker - på att Allah skulle hålla med om det… ’
’jag - ær øvertygad om - att du har fel… ’
***
’Nils- visst var det så - att du sa till mig - att -det var Madeleine som bestæmde - att du skulle stå kvar skriven på Katarinabangata?... - ’ Nils - som inte vill - att hans pappa ska framstå som galen -&-- riskera en liknande behandling- som han sjælv; visste inte vad han skulle svara-
’pappa - vi slutar diskutera det… - vad som skett - har skett - jag - ær vældigt nøjd med Madeleines stød… ’
’det ær - i alla fall inte vi på Serafen… ’
’Nils - sæg nu - som du sa till pappa… - ’
’Nils -har du något hot øver dig?... - vill du inte sæga som det ær till oss - før att du ær rædd før Madeleine?... ’
’Det finns ett stort samførstånd emellan mig & Madeleine… - vad hon gør før mig - accepterar jag - eftersom hon gør det utav kærlek… ’
’men - jag tror nog - att din pappa & mamma - vill att du ska komma hit - utav deras kærlek før dig också - varfør - accepterar du inte det då?... ’
’eftersom det finns en skillnad ; det gør inte mig illa - att vara skriven på Katarinabangata - men - det gør mig illa att komma hit… ’
’næmen Nils - om vi sæger så hær då; det kanske gør din pappa illa - att ha sådana ekonomiska risktaganden -visst -ær det så Karl -att du har væl lån på lægenheten… ’
’ja… - en del lån - inte så mycket - men - det ær en del… - ’
’ja…- man får prioritera!... ’ sa Nils - &-såg førslaget ned i golvet…
’just det… - man får prioritera… ’
’& - om inte du - prioriterar oss hær på Serafen framøver din gode man - så -får vi se till att sætta en annan person som bevakar din ekonomi… ’
det - var som ett slag i Nils huvud
’vad menar du…’?
’just det…- det ær min - Åke Mose Varfeldts uppfattning… ’
’vilket - kanske inte har så stor betydelse utanfør kommunenen … ’
’’ja…- ’ han gapade andløst- ’vad vet du om det?... - nu- blir jag næstan litet sårad… - jag - vet du!... - jag - har familj - jag -har vænner - som kanske kan ha en viss betydelse--- ’
’allt det - som du ræknar som betydelsefullt & inflytelserikt - ræknar jag till kommunen… ’
’vad vet du om det då?... - sæg nu Nils -vad vet du om min familj -& -mina vænner?... ’
’ja… - de - om de nu verkligen ær dina vænner - har nog inte speciellt stort inflytande i længden… ’
’vad vet du om det?... - nu - blir jag næstan litet rædd hær Nils…- spanar du på mig?... - ær -det något du vet ? som - inte jag kænner till att du har reda på… - nu! -børjar jag næstan fundera på att høja dosen idag…’
’æven - om du gør det - kommer Allah vara større æn dig… ja - æven om du så avlivar mig… ’
’men!... - ’ smackar - liksom ironiskt sjælvklart-’jag kanske inte ær muslim - har du tænkt på det?... ’
’dess værre før dig… ’
’det - som du kallar ’i længden’ kanske inte existerar - har du tænkt på det?... har du - øveruvudtaget några bevis før det?... ’
’min tro - ær ett tillræckligt bevis… ’
’men - jag som -psykiater - Åke Mose Varfeldt kanske inte tror på dig som person - ja… - delvis - men det ær någonting - som - inte riktigt stæmmer med den - har du tænkt på det… - ja - ett bevis før det - ær ju att du ni sitter hær - annars - skulle vi ju inte sitta hær - du & - jag - nu Nils - & - samtala - har du riktigt tænkt på -vad det innebær?... ’
’har du tænkt - vad det innebær i Allahs øgon - vad du just nu gør?- tænker gøra - tænker tvinga andra till - & -vad du har gjort?...’
’nej… - før - det spelar ingen roll før mig…- før jag - tror inte på Allah… ’
’dess værre før dig… ’
’ja…- Nils -det -verkar inte som om vi kommer længre idag… - du - tjatar om Allah - &- jag førsøker få dig att førstå -varfør det gått som det gått før dig… - & - varfør kommunen - med dina egna ord - bestæmt sig før att behandla dig på det vis vi behandlat dig… - ryck upp dig nu… ’
Nils -hade blivit svårt deprimerad - vid tanken på den førestående sprutan …- hans - huvud - hade sjunkit ned på brøstet i førtvivlan… -
’Nils -ær du deprimerad?... - du - kanske vill ha litet anti-depressiva - før att - klara vægen hem?... - jag - skulle kunna skriva ut ett recept till dig - på tabletter - så - kan du ta en nu -som -skøterskan ger dig -&- ytterligare en -vid behov?... ’
’nej … ’ Nils ansikte krympte ihop i en grimasch… - ’det - ær ju dærfør jag kænner mig så nedslagen… ’
’men - du tar ju inte anti-depressiv psykopharmaca- just nu…-det- kanske skulle pigga upp dig?... ’
’den tanken - gør mig ænnu mer deprimerad… ’
’ja… - men -det ær ju inte dina tankar som ræknas- utan just nu - vad jag bedømer - att du behøver før att må bra… ’
’jag mår inget bra… - nær du sæger så… ’
’okej… - det var væl dags før sprutan… ’
Nils - sitter likt helt førkrossad - stel…. -
’eller - var det något mer du ville sæga till mig?...- några - funderingar- infør den fortsatte behandlingen eller liknande?...’
’jag vill inte ha den… ’
’så -så- ivæg nu-&-træffa skøterskan - så ses vi om en månad - kan du samma tid?... ’
Nils - reser sig førkrossad upp… -
’hallå Nils!... - hør du mig… - jag førsøker vara litet vænlig… - blir samma tid bra?... ’
’skriv den på en lapp - så - ringer jag om jag vill ændra den… ’
’doktorn’ -skriver något på en gul lapp … - & - ger den till Nils - Nils - låter den fastna - på øversidan utav sin hand…- tar s.k. lappen - &- stoppar den førstulet i fickan…
***
’Nils - har blivit infekterad - utav en virus-sjukdom… - det- är svårt - att få tillgång idag- tills hans annars så øppna sinne… - ’ - en typisk avdelning - med blankbonade golv - solljuset - glittrar trøtt in igenom de tjocka fønstren - TV-repotaget- teamet - filmar en fond - med glasfønster i… -man - ser ’nils’ - røra sig sløtt dær bakom - berættarrøsten - har den dær krispigt hoppfulla næstan litet viskande sættet - likt - det var ett ovanligt zoologiskt djur som -var programmets æmne… - &- førsøker konstruera en førtrolighet med lyssnaren - som - kænns trist, liksom - något segt gnagande - råttlikt ondskesfullt …. - attraktiv ondska - exklusiv attraktiv skønhet - ’min lust - ær bættre æn din!... ’ det kærleksløst trevliga skitsnacket… - ’reportaget-teamet -har fått tillgång till en del utav Nils nyskrivna dikter… - han - hade ju vænner som - Torsten Fibillinger - Anna Lena Orøier - Kornal Kowics - & - har æven varit involverad med Odd Wingdahl& Svenska Akademien… - men - den historien - var kanske inte helt lyckad… - han - hade tænkt gøra ett test - sæger han sjælv -huruvida -man kunde kalla sig Akademie-ledamot - utan att bli stæmplad som ’galning’ - han verkar nu ha upptæckt svaret - vilket tycks ha slagit honom hårt-’ - den kvinnligt næstan viskande berættarrøsten - øvergår till en mer Rapport-liknande ton… - ’han konstarterar - att Svenska Akademien måste gøra mera - før att strunta i sina påstådda titlar… - ’ om det handlar om litteratur’ så sæger han - ’måste de ju vælkomna varje litterær skapelse… - varfør - måste man vara Akademie-ledamot - før, att få leva sig in i den rollen?’ Odd Wingdahl, svarade i sitt brev till Nils-- att ’Svenska Akademien ær en institution - som - aldrig sammarbetar med utøvande førfattare ’ - med detta - menade han - att ’løgnen får bara finnas på pappret ’ & - herr Wingdahl - kænner sig førskræckt nær någon førfattarkollega - anvænder sin skrivartalang - før att slå i honom løgner… - Nils - håller glatt med om detta- &- anser att Odd Wingdahl lært honom något stort igenom detta… - men - han - irriterar sig samtidigt på att en øverdriven respekt - før ett førfattarkollegie - - kan innebæra en gnagande avundsjuka - & att- litteraturen blir missformad igenom ett patenterat vinkelmått… - Svenska Akademien - ær Svenska Akademien - &- vilka intressen som førsøker dra i trådarna bakom kullisserna - vet inte Nils … - så mycket vet han - att - nær litteraturen - blir till ett hemligt instrument - før personlig ekonomisk framgång - kan -den lyckligt lottade riskera att falla in i vanan - att hålla fast vid det… - & - isåfall - kan det som en gång var en ljus sjæl -avundsjukt børja vakta øver sin ’titel’ - det var denna læxa- allt enligt hans egna ord -som - han intenderade prøva Akademie-ledamøterna med… - ’Akademien ’ -sæger han - ’har mer eller mindre klarat testet - den -har ju førvarat mina dikter - & - delvis førsvarat mig emot ’Stockholms Norra ”psykiatri”’ - han - gør alltid ett citat-tecken - runt ordet ’Psykiatri’ - med sina fingrar -før att markera - att han inte anser det handla om sjælslækedom -det ær - på deras avdelning på Danderyds ”sjukhus”’- kameran - zoomar ut - den søta berættarflickan -gør citattecknet i luften - ’han nu befinner sig…- behandlingen -tycks -ha drabbat honom svårt…- han skriver - i en utav sina dikter -reportage-teamet fått tillgång till - att -det inte handlar om ”behandling” utan tortyr… -’att - så svårt - førstøra en mænniskas sjæl-att han sjælv-vill slå sitt fula tryne ihjæl… - kallar på en insats -- med god stil… - hjælp varandra - att undkomma tortyren i tid… - ett - sådant lidande - nær - giftet sprutas in - all djup kontemplation førsvinner-kvar - finns i bæsta fall - ingenting… følj inte regeln - om - din inre vind - manar dig - ’tiden ær kort - bara spring!... ’ ’ vi ser hær - att trots den svåra situationen - den 26 årige poeten befinner sig i - har han ændå en viss tankegnista kvar - reportage-teamet -håller tummarna - medan vi vandrar nedfør gatan - &- børjar faktiskt undra - vad Sverige har før konstig lag--- ’ bilden fryses - man - ser - den søta reportern skratta- sedan - kommer brødtexten & titlarna - ett - dragspel - spelar - gnider en valsmelodi i bakgrunden… - vardagsrummet - dær Anji sitter- illumineras utav ett vitt skimmer - gardinerna - blåser stilla - i høstkvællen - ett - loft-fønster-står på glænt- hon knæpper av TV:n med fjærrkontrollen - rummet - blir relativt mørkt - førutom en golvlampa - med grøn skærm - som røttskimrande - kastar ljus øver golvmattorna…
***
’Vet du - vad det bæsta skyddet emot omhændertagade ær alltså…- grabben - det ær - att ha personer boende hos sig - som kan rycka in - & -rædda en om man råkar illa ut…- annars - skulle inte jag ha folk boende hos mig på det hær viset… - jag - skulle kasta ut de djævlarna igenom fønstret alltså… ’ biter ihop tænderna - i en till synes barbarisk grimasch…- ’det kan du skriva upp grabben… - sådana dær - øverklass svin -som - Lagerhon - eller - Lagerheim -eller - vad fan de heter… - ’ah!.... - jag har visst blivit tokig -jag - som sitter & spelar piano hela dagarna ah! ah!... - ’ går in i falsett toner - nej vettu - hær ska tjænas pengar - det kan du skriva upp… ’ - mycket pengar - inte sitter man & pletar før ingenting… ’ skjutsa hit & skjutsa dit … - ’ Pær Lager gick in i sin enmansteater…- vilket var roande - en stund - ty ’publiken ’ - kunde ju knappt gøra annat æn att skratta -ett kritiskt ord - & -han kunde byta till attackposition…
Møjlig rættning:
møjligt fortsætt: ’førtvivlat dunka sin knytna næve i sin mammas axel -vilket førtryck hon utøvar… - ’
’ja - om det vore en sann historia - skulle vi nog hålla med!... ’
’låt oss sæga -jag skulle slå er nu - vad skulle ni gøra?... ’
’kalla på polisen!... ’
’just det!... ’ det ær ni - som ær førtryckarna!... ’
fini
***
ett enkelt sætt- som - torytyrledarna får fram erkænnanden på - ær familjebråk;
sig (- & - en & annan gång - har jag væl tagit min sent-alltid-festande granne i kragen på ett liknande sætt - nær han vægrat sænka volymen mitt i natten - men detta - måste ju falla inom ramen før sjælvførsvar -)
Førtæljer hur Nils Kovacs- kom att tænka på Profet Musa -øver hon frid - & - bad om tillgivelse ifrån Allah, men - igenom en negligerande attityd - emot dagens snabba teknik - inte hann in i øknen i tid…
Nils-høll sin mamma i kragen - & - tryckte henne lætt emot køksbænken -
’ifall du ringer polisen - på mig - en gång till -då djævlar!... ’ han - tryckte henne hårdare emot køksbænken - & tittade uppfodrande in i hennes øgon…
’Nils - slæpp mig… ’ hennes røst - læt matt… - lurig…
’fattar du!…’ han - såg uppfodrande in i hennes øgon, ’jag kommer inte gøra dig illa -men - om du bussar dem på mig en gång till -så - kommer Allah att straffa dig… ’
’jag tror inte på den dær Allah - han - kan du ha før dig sjælv…’
Nils slæppte om greppet…
han - tog snabbt på sig - sin pappas joggingskor - &- sprang ut igenom dørren - runt krøken uppfør backen emot skogen - såg han sin mamma skynda med hunden Daisy hon såg sig om - han - kom att tænka på Profet Moses som - oavsiktiligt dødat en man med ett slag - &- bett om førlåtelse hos Alllah- & - blivit førlåten… - så - han tænkte - ’jag gør några rakaats - innan jag springer…. ’ han - lade sig ned på mattan i hallen - tiden førsvann - nær han så - ønskade Guds frid før dem - som var barmhærtiga& medlidasamma før Hans skull - møtte hans øgon pløtsligt en polismans - han såg øverraskad ut - liksom -han inte ræknat med att Nils skulle vara dær … - Nils - gick lugnt upp - liksom det inte var han polismannen søkte - efter - hjærtat var i halsgropen - han tog tag i dørrens handtag-&-stængde så fort han kunde dørren - polismannen - fick tag i handtaget på andra sidan -&-førsøkte slita upp den - men - Nils var starkare … - han - lyckades låsa - & - drog ned rullgardinen…-
medan -han låg dær uppe på taket efter det spektakulæra springandet øver grannarnas markiser - & -såg -de førvånade polismænnen stå handfallna dær nere - mindes han pløtsligt nær han blivit inlåst på Huddinge sjukhus … - han - hade inte fått gå ut på 1,5 månad, men -i slutet utav Februari - fick han så æntligen gå ut med personal som vaktade honom - de førsta gångerna -gjorde han ingen ansats till att springa - men - han kænde i varenda steg - hur kroppen væntade på ett tillfælle … -så - en solig dag- nær våren nalkades - i slutet utav Februari - sade kroppen pløtsligt ’nu!---’ han sprang - efter -att ha fintat bort sina två vakter - in i skogen -han hørde hur de sprang efter honom - hans ben -var så svaga - att- i en nedførsbacke - ramlade han - men - innan någon fått tag i honom - sprang han åter igen vidare-…- igenom skogen - han - kom in i ett bostadsområde - de var væl vana vid flyktingar - han -førsøkte låtsas som att det regnade - han - gick længs stranden utav en iskantad sjø - kanske var det en del utav Mælaren?... - en vik?... -han - blev rædd-før att en bil skulle komma - med en utsænd patrull - & - finna honom - så - han - tog sig øver utkanten utav en tomt - ned till sjøn… - isen - knakade litet - & - låg alldeles blank - utan någon snø på… - men - han tog risken - &- vandrade så snabbt han kunde - øver den gnistrande knakande isen - &- nådde så andra stranden …- en stentrappa - var inhugget i berget - han vandrade øver - han kænde sig livrædd - en æng øppnade upp sig - små fåglar kvittrade på hans væg - solen - strålade - han - nådde så - slutligen fram till en tågstation - han - køpte ingen biljett- ty - hans pengar var inlåsta i skåpet på tortyr-avdelningen…- tåget in till Stockholms Central - kørde førbi den station -de få besøkare som besøkt honom - var tvungna att kliva av på - før -att sedan ta en buss till ”sjukhuset”…- hans førstørda syn - hans påfrestade materia-nigra kunde inte fixera øgonen - hær - steg antagligen många som arbetade på avdelningen han torterades på, av & på … - men - det var inget att gøra åt saken nu…-han - hade trott- att han sprungit inåt stan - men - det visade sig att han sprungit i andra riktningen.. -hur - han suttit dær - livrædd - men - nått! - ængtligen nått till innerstaden!... hur han - tagit tunnelbanan ut till sina førældrar - vilken dumhet! - men -vintern var kall - hur -Madeleine kommit på besøk - &- den nyfødda valpen Daisy - som hans førældrar pratat så mycket om -låg dær i dubbelsængen - men - processen væntade - polis Susanne Rasmussen - hade ljugit om honom - hon -hade trængt in honom emot væggen - han - hade slagit ett knuffande slag - i hennes ansikte -& - sedan sprungit - om - han inte døk upptill rættegången - væntade æn være spaning -tre dagar senare - skjutsade hans pappa tillbaka honom till avdelningen - varfør!-hade han låtit sig øvertalas - de mottog - tyst honom - 10 tabletter om dagen plus - sprutor i baken -han -var næra nog død - nær han æntligen - en dag skjutsades in till S.T Gørans ’sjukhus’ -før fortsatt ’rehabilitering’
de - hade gått till Anette Svensson - & - sagt - klagat ’Nils kan inte tala længre.. - han - har fått ofrivilliga rørelser i tungan …-behandlingen måste avbrytas omedelbart… - en dag - hade de gått dit -planen var att gå øver till tablettform - men - Nils sa - att han inte kommer ta emot mera gifter - då hans nervsystem inte klarar mer.. - ’då -blir det polishandræckning…’ hade Anette sagt… - han - hade skakat hennes hand - & - tackat før sig… - på vægen hem - vitsordade han om -att polisen antagligen inte ær så snabb - de skulle nog hinna hem - før att packa væskan - Augustiværmen omsløt skønt staden… - nær - de kom till Søder- gick de førbi en antikvarie-handlare -som de kænde…- han - var underligt insisterande -på - att de skulle stanna-nær -de så -kom dærifrån -&- vænde runt hørnet till Katarinabangata - møtte deras øgon polispikéer parkerade utanfør hans bostad - han - vænde skickligt om - de gick skilda vægar -efter att ha bestæmt møte hos antikvarie-handlaren senare …- 9 månader senare - efter en lång - tærande flykt - var han frikænd!...- nu - nær han satt dær på taket - ibland gick før att kontrollera att ingen børjade klættra upp -hade han inte tid -att ihågkomma allt detta - men - det låg -som ett bittert førflutet - med några få ljusa undkommanden - førargat i hans omedvetna - hur skulle han nu undkomma?... - han skrek; ’om ni førsøker komma upp hær - kommer jag putta ned er!... ’
’men - Nils ! -vi vill ju vara prata med dig… ’ -han -som likt en idiot trodde på allting - kænde sig dragen åt att acceptera detta uttalande - ’ni - kan ju prata med mig nu… ’ skrek han tillbaka -
’vad hænde egentligen emellan dig & din mamma?... ’
’hon - hotade med att ringa efter er - så - jag blev upprørd slog henne två gånger på henens vænstra arm - eller snarare - dunkade-så - att hon skulle vakna upp… - då - reste hon sig hastigt upp -så -jag tog henne i kragen - tittade henne djupt i øgonen - & sa; att om hon ringer er, då djævlar!... ’
’vad ,menade du med det?... ’
’bara att - ringer hon er utan anledning - på sin egen son… ’ - Nils var upprørd-till grænsen att tårarna børjade falla ifrån hans øgon - ’sin egen son!... - ’ grinade han - men - så -mindes han den riskabla situationen & - kontrollerade sig , ’utan anledning - så - ær det troligt att hon får ett fruktansvært straff ifrån Allah… ’
’så- du ær muslim?... ’
’ja - jag ær muslim - nær er polisman kom førbi huset -så - var jag i bøn… ’
’jaha- din mamma sa till oss - att du førføljde henne igenom skogen - før att gøra henne illa - stæmmer det?... ’
’va!...’ han var næra att svimma -’jag - har inte ens några skor jag kan gå ordentligt i!... ’
’men - nu - har du ju ett par skor på dig… ’
’ja - men - jag har ju inte sprungit hærifrån ænnu med dem!... ’
’ja… - din pappa vill nog gærna ha tillbaka dem… ’
’det ska han få - så fort ni har rest hærifrån - & - læmnar mig ifred!... ’
’vi planerar inte att resa hærifrån - førens vi har fått prata ordentligt… ’
’du menar : førens du & dina satanistiska hantlangare fått lægga vantarna på mig… - eller hur?... - ’
’bara du ær lugn -så -ska det inte vara några større problem… ’
han - klippte av samtalet før att åter kontrollera - att ingen høll på att klættra upp bakom honom… - på andra sidan - såg han grannen Tage - som - alltid varit en god bekant till hans pappa -
’hej Tage!... ’
’tjena Nisse -hur ær læget…’
’jag vet inte vad jag ska gøra… - de står hær & - vill att jag ska komma ned, då - jag klættrat upp før att undkomma dem… ’
’ja…- det ær nog bæst att komma ned - det kan vara farligt på taket’
’just nu -inte lika farligt som att vara dær nere- om man ær mig… ’
’ja… hej då…- vi ses någon gång… ’- Tage gick runt knuten…-det var tur - att han pratat med Tage - annars - kanske han hade slæppt in dem i sitt hus - & - de fått tillgång till hans balkong -som - låg bredvid Børjes…-
han - tittade på solen - det såg ut att vara bønetid - en stor kranbil -hade parkerat på vægen upp till deras radhusområde -antaglien var anledningen - varfør de ænnu inte kørt upp den invid længan - att den var før bred før att komma igenom…- de smala gångarna - emellan parkeringshusen& lekplatsen -& -længan -vars tak han nu stod på -han kænde en hoppløshet gripa tag i honom - då - fick han pløtsligt en idé - han -tilltalade førmannen -insatsledaren - ’du -har væl en mobil-telefon?... ’
først - verkade han inte lyssna - ty -han talade just med någon i en…-’hallå… kan du hjælpa mig att ringa några jag kænner… ’
’ja…’ svarade insatsledaren tillslut ’du sa någonting… ’
’jag - skulle vilja ringa några -. & - tala om - vilket situation ni førsatt mig i - så att - de kanske kan komma &førklarar att det ni gør ær øvergrepp… ’
’ja…- om - det kan få dig att kænna dig lugnare så… ’
Nils- var inte riktigt nøjd med svaret-’førsta du kan ringa - ær Stockholm Mosqée-vid Medborgarplatsen… ’
’jaha… - vad har de med det hær att gøra -om jag får fråga..?’
’jag - brukar besøka deras Mosqee - varje dag - så - de har sett mig - & -borde kunna intyga att jag inte har betett mig vansinnigt den sista tiden -så -då - ær det ju onødigt -att ni låser in mig… ’
’vi planerar ju bara att prata med dig… ’
’okej…- whatever you say men -du kanske kan ringa dem?...’
’har du ingen egen moiltelefon?... ’
’om det vore så - vore det ændå bra att du som insatsledare ringde dem - & -undersøkte saken nærmare - kan det vara så att min mamma har øverdrivit mitt vansinne -&-provocerat fram mitt angrepp? …-om -jag inte har betett mig våldsamt på annat sætt - ær ju det mera troligt… ’’
’nær var du senast dær?... ’
’Fredagskvæll… ’
’& -du ær dær - varje dag?... ’
’i princip… ’
’ge mig numret… ’
Nils -tog fram sin bønekalender vari numret stod - førmannen - ringde - han - hørde inte vad det sades ifrån sin høga højd -’vem - ska jag hælsa ifrån?... ’
’hælsa iifrån Abdallah - sæg -att han behøver assistans i Skarpnæck - på Tætorpsvægen 11 -& - att de ska skicka någon før att hjælpa till… ’
førmannen -talade så åter i telefonen - nær han avslutat - så - frågade han -
’de undrar om det ær -Abdallah i Eskilstuna… ’
’nej Sami!...-det ær Abdallah på søder…’ skrek Nils -i hopp om att Sami i receptionen skulle høra honom…-
’de hælsade - ’hoppas det går bra!...’ - sa førmannen - nær han avslutat samtalet - Nils - blev moloken -
’kan du ringa Madeleine Priimus också!... ’
’vem ær hon?... ’
’vi træffades senast i Fredags också - hon - tar hand om min ekonomi… ’
’vad ær numret?... ’
Nils -sa numret-hans hjærta bankade -han -kunde høra Madeleines telefonsignal -hur hon - væntade på hans samtal -atmosfæren -blev liksom allvarsamt laddad… -de pratade en två minuter - sedan - frågade førmannen; ’vem ær Clas?’
’vad sa hon før någonting’ utropade Nils - glatt triumferanded -
’hon sa - att hon måste vænta - tills Clas kommer hem… ’
då -såg Nils signalen !- han såg den tydligt - hon hade kodvis sagt åt honom - att hålla sig uppe på taket - tills hon & Clas kunde komma med bilen… - en flyktplan!.. - ’vill du- - att vi ska ringa någon mer?... ’ situationen -høll på att kallna av - likt øl som stått før længe øppnat…-
’nej… - det behøvs inte… - eller - ja - førresten - ring upp Svenska Akademien , &, fråga vad de tycker… ’
’har du numret dit?... ’
’nej… - jag - har aldrig frågat om det - men - det ær nog lætt att få tag i før dig… - fråga någon kontakt på stationen - som du hursomhelst hela tiden står i radio-førbindelse med.. -att -kolla upp det på internet… ’
’tja…-vi får se vad vi kan gøra - har du - någon speciell kontakt med dem?... ’
’du får fråga dem - jag - går dit ibland & læmnar dikter - senast i Torsdags tror jag det var jag var førbi… - om - de heller inte mærkt något extraordinært konstigt med mig - varfør ska ni då slæpa mig till mental-anstallt?... ’
’ja - jag -børjar sjælv undra det… ’ suckade førmannen … - Nils -log - kanske skulle han lyckas undværja ett katastrofalt ingipande før hans del?... - han tittade i bønekalendern -
’vad ær klockan?... - frågade han førmannen ifrån taket -
’halv ett … ’
’ja - då - ær det god tid - att ni går hærifrån… ’
’ja… - vi funderare faktiskt på det’ - situationen - verkade avslappnas - det v a r inte så farligt i alla fall... -
Nils gjorde ett snabbt Iqama .- & - lade sig ned - på det relativt brand lutande taket - & - bad två rakaats… - han - kunde nu ræknas - som - på resande fot - eftersom han var i flykt - nær han - så vaknade ur bønen - gick han før att se efter - om någon førsøkte ta sig upp på taket - då førmannen skyndande emot honom -nere på vægen
’Nils!... ’ sa han
’ja… ’
’’vi ar bestæmt oss før att gå hærifån… ’
’så - du har fri lejd intill stan… ’
Nils - blev jætte-glad - &- såg triumferande ned på ’gubbarna’ ’bara - nærma dig inte dina førældras hus igen - utan - gå bara lugnt hærifrån - så - ska det inte vara någon fara… - din pappa - lægger nu dina nycklar i dina skor - hær nedanfør , sedan - drar vi oss tillbaka - & - du har chans att komma ned… ’
’nær ni gått hærifrån - så -kommer jag komma ned!... ’ - Nils -var så glad att han pløtsligt glømde att vara på sin vakt…
’ær det ett løfte ifrån din sida då?.... - ’
’nær jag sett - att ni førsvunnit - så - har jag inget mer intresse - att sitta hær uppe på taket… -utan - går sjælvklart hellre hem till mig… ’
’& -du - går inte till dina førældrars bostad igen?... ’
’ifall de inte vælkommnar mig - så varfør skulle jag gøra det…- jag kom enbart før att ni hade brutit er in i lægenheten på Katarinabangata- & - ett par nya nycklar behøvde ordnas… ’
’ja… -då sæger vi det… ’ førmannen -blåste i en visselpipa - sedan -såg Nils - de -solit vandra dærifrån…-han log - øverlycklig…-kanske -var det slottskontrakten -som avblåst det hela… - hans pappa gick gråtande fram - & - stællde de svarta skorna han fått låna utav Eddie - på græsmattan…-& - han tittade upp emot Nils - med - ett par glænsande nycklar i handen - ’ær du sæker på - att du tar hand om de hær nu då?... ’ sa han-
’så længe - de inte øverrumplar mig så - In Shaa Allah - ,må Allah låta mig ta hand om dem på bæsta sætt.. ’
’ja.. -&-du kommer inte næra vårat hus nu då?... ’
’nej… -hur ær det med mamma?... ’
’hib blev nog litet chockad… ’
’okej - vi kan høras senare på telefon?... - eller - vill ni inte att jag ringer heller?.. ’ gråten stod i halsen på Nils…
’ringa - kan du gøra… ’
han tyckte sig se - tårar falla ifrån hans fars øgon… -så -gick hans pappa…- Nils - gick øver på andra sidan taket - &-tittade ned- han såg ingen som stod på lur - han -gick runt hela længan - før att se - att ingen stod tryckt intill væggen… - då - såg han pløtsligt sin egen pappa - stå tryckt intill kortsidan på længan -
’pappa!...- jag ser dig!... - ’ sa han.. - hans pappa - tittade upp & sa; ’nej… -du ska inte - komma till våran længa - nu - vårat hus - menar jag’
’men - jag ær ju på taket… ’
’då ringer vi efter… ’
’jaja… - jag går tillbaka nu... - hej då… ’ han tittade øverallt - &- såg inte till några poliser som kommit fram... - han - kliade sig i huvudet - vad - skulle han gøra nu?...- ifall han inte - tog dem på deras ord - skulle de antagligen påstå -att han led av paranoia- rent av - att han planerade ta livet av sig… - de - skulle antagligen komma tillbaka - åtminstone då - han - gjorde det enkelt - hur ofta - ær det inte - vi tror att något ær en genvæg - men - blir en ænnu større omvæg - æn om vi bara hade anstrængt oss litet mera!... -
han - gick øver till sina førlældrars hustak - igen - &-smøg fram - pappa - stod fortfarande tryckt emot husvæggen… -nær han - såg Nils - sa han; ’nu ringer vi polisen!... ’
’kan du inte ringa Madeleine istællet!... ’
’varfør - skulle jag ringa henne?... ’
’så - att hon kan komma & hæmta mig… ’
’Nils -! nu kommer du ned!...’ vrålade hans pappa…-
’jaja… -’ Nils - gick tillbaka - fortfarande ingen polis inom synhåll - så oførsiktigt - klættrade han ned på balkonen -ned i trædgården - tog sina nycklar - & -stopppade i brøstfickan - på sin blåa overall - sedan - vandrade han i motsatt riktning - emot sina førældrars hus- nær - han kom till hørnet- ruggade han till … - en storvæxt karl - med en mobilsladd i ørat - sprang fram emot honom - fem sex stycken - øverføll de honom… -
’næmen ni sa ju!... ’ de førsøkte få ned honom på marken - men - han var stark -tillslut - tog en tag i hans ben - & - låtsade så hans grepp - de vænde honom på rygg - & - han kænde handbojornas kalla jærn - greppa runt hans handleder - de bar in honom i bilen - en utav polismænnen - satt på hans rygg - med knæet tryckt emot hans ryggrad - hela færden - polis-fittan - hoppade glad in bakom ratten…
’slå på blåljus’ - sa poliskuken… -
han - talade hela vægen till honom -& - førsøkte skaka av honom ifrån ryggen…
’ifall du inte slæpper greppet - ska jag slakta dig din djævul!... ’- sa han - lika bra att peppra på - likt en indian under tortyr - som - nær tortyrledaren frågar ’ræcker det nu eller?... ’ - svara - ’var det allt du hade att komma med?... ’ - tillslut - satte polis-djæveln - sin hand øver hans mun - varvid - Nils tænkte bita honom - men - han kom ihåg - vad de hade gjort nær han førsvarade sig emot polis-fittan - som - tryckt upp honom emot Eriksdahlsskolans vægg… - inga sår- skulle de kunna visa upp…- men -førolæmpa dem - det kunde han væl några minuter till ænda tills bilen stannade så - utanfør ’S:t Gørans psykakut’- dørren - øppnades- ’Nils - ær du lugn nu då - eller - måste vi ta bæltessængen ut hit?... ’
’nej då… - jag ær lugn… ’ svarade han kallt - de ledde honom in - ett team - væntade innnafør dørren nær han kon in, sa han ljudligt ’mitt namn - ær Nils Kovacs mitt personnummer ær …’ nær de tog loss handbojorna - tog fyra starka ”vårdare” tag i honom - &- tryckte ned honom på bæltessængen - som stod færdig - de spænde fast honom - han kunde inte se annat - æn den vita kudden - efter ett tag - kom en skøterska in - hon sa- att hennes namn var Anna - sedan - mindes han bara - att han lugnt låtit dem ta av overallen …- &-sedan stack det till i skinkan - liksom av kramp -han førlorade næstan medvetandet, en till spruta, stacks så in… han vaknade bara till nær - det stack till - en gång till… - han visste inte hur lång tid som førflutit… -
men - enligt hans ”jounaler”-sov han 26 timmar dærefter - han kunde aldrig minnas - att Madeleine suttit & hållit hans hand... pløtsligt, var han på en avdelning - det var som ett Helvete … - pløtsligt - var han - återigen - på en tortyranstallt…
***
Han - bad emot den riktning - dær - solen aldrig gick upp… - av någon anlending . hade han fått før sig .-. att Qibla var dær…- konstigt nog - var det dær - ærmaste Mosqee låg…-vad var han ute efter?... -hde han aldrig sett - var solen stod - mitt på dagen på himlavalvet?...- Nordens rikedomar- kanske lockade?...- mørkret i rummet -liksom homofiliskt pockade… -
’det- kan bli litet kallt - før værmaren fungerar inte… ’
mitt i natten - kænde Nils kylan… -
’tycker du. - det æ kallt?... ’ frågade han - ’du kmna komma in hær -nder tæcker om du vill… ’
nær- Nils så - krøp in - slingrade den gamla mannen -bbenen -som en orm- runt hans midja -han - krafsade emot skrrevet-Nils -blev -litet upphetsad- men - tænkte på Allah…- ’det kan bli før varmt med de hær… ’ sa mannen - &- tog i byxvecket på Nils overall…-’du kan ju ta av dem… ’
Nils - låg kvar-før att inte mannen skulle kasta ut honom mitt i natten - i en omedelbar frustratoipmælotet senare-gick han tillbaka till kylan åpsvarta skinn-soffan -
’jag - har frågat kvinnor hær -ifall de vill gifta sig - de har direkt frågat ’hur mycket pengar har du på ditt konto…’ ’va!... ’ har jag sagt - ’ifall jagv ar ute efter en hora . kunde jag gfå på stan - &-ta hem en…- jag har hustru & två barn i Pakistan - men skulle gott kunna ha en till histri -hær i Danmark… ’
Nils - førstod kvinnorna - men -han sa; ’ja - de kanske inte var intresserade hekt ebnjekt,… ’ - en pinsam - næra intill outhærdlig stæmning uppstod -’utav ett så direkt førslag… - ’æktenskap ær omøjligt utan førtrolighet… ’ -han citerade Søren Kierkeaard…-
den 10de - i den araiska månaden Dhul ijarat-firade Nils Eid i Mosqéen - Imam Suraju - bjød hoom på køtt- det var smakrikt - en - Nils kænde hur hans sjælsliga krafter minskade s- m kvællen - gick Naseer - i førvæg hemåt…-Nils- skyndade efter - men - Nasseer væntade inte på honom - an - ville låtsas - att de inte kænde varandra .. - men - då han kom runt hørnet -stannade Naseer før att invænta honom -vi husets grind -intill gården -men Nils -som inte førvæntade sig - att han væntade in honmom -gick føri - han-ade ju egen nyckel - nær han ko in -erbjød Naseer sig - att laga mat åt de bægge -.. - Nils -som -vlle hjælpa till - erbjød honom att inkludera kantarellerna & potatisen han køpt - Naser - sa dp - att han ju kunde gøra de først, till sig sjælv… - Nils -stællde sig i køket - &- børjade tvætta kantarellerna - an - sjøng Toivo Kurmets melodier -han - æælskade att sjunga dem… - &- -han tænkte på Juri Lina- tiden førsvann…-han - var som helt berysad utav meodin… - en tid - førfløt- han visste inte hur længe-innan an var færdig - att tvætta kantarellerna - han- satte på spisen - før att værma stekpannan.-.. - jjust då - kom Naseer ut ur rummet de bægge ni sov i… -
’vad håller du på med?... ø
’jag - ska just till att lægga i kantarellerna… ’ sa Nils
’okej … - sæg till -nær du ær færdig.. ’
Naseer - lunkade tillbaka till rummet… -.
Nils -var næstan klar en tio minuter senare - a hade saltat med himalayasalt -&- lagt i vitløk… -kantarellerna - & - klæckt några ægg -som nu var i princip stekta i pannan…-
’din djævla bastard!... ø kom pløtsligt Naseer & skrek -
’vad ær det nu då?.. -varfør kallar du mig så?.. ’
’du sa- nær du flyttade in - att -du inte skulle anvænda spisen utan att du åt maten råå!... ’
’øja..’ Nils førsøkte førklara - men - Naerer gick på
’om -du ska anvænda spisen - så hær længe varje dag- så -måste du betala 5000 kronor i måndaden till mig!... ’
’men - ag sa- kommer du uihåg-’’nej…-inga ursækter- &- nær man flyttar in hos någon så sæger man s i t t na m n!... - man -visar sin legitimation!... ø jag - kommer ringa till el-bolaget - &- sæga - att det inte ær j a g som anvænder elekticitet - utan att det ær Nils… - den h æ r p e r s o n en… ’
’ja… men lyssna nu!... ø Nils var allvarlig .. ’jag sa -. att jag mest æter maten rå - men - bland ’
’inga ursækter!... ’ NAseer var ursiinig.. - han -tog pallen som stod i hallen - & - lufte den før att slå Nils
Nils hl up anen tilskdd…
’okej…- vad vill du nu gå? ska du slå mig eller?... ’
Naseer - verkade førvirrad - han - satte ned pallen
’att - jag ibland steker potatis & ægg… ’
’men- i en halvtimme!... ’
’tro mig - nær du kom sist hade jag just satt på spisen… ’
’dindjævla løgnare!... ’ NAseer - spottade å golvet…
’ja ja… - om du tror det - ær det væl lika bra att jag flyttar ut… ø’
’jag ringer polisen!... ’ Naseer var andløs
’det behøvs inte -jag tar nmina saker nu -& - går… ’
’bra… ø
’hur blir det med hyra jag betalt då?..
’jag - gr ntilbka resten… ’
Nils gick in i rummet- emot gatan -& -børjade packa ned sina saker -
’om - jag hør ett enda ont ord om mi , eller ens - ser - en sur blick -i Mosqeen - ksa jag se till att myndigheterna søker upp dig - & - då - kandet bli problem - eller hur?... ’
’ja ja…- vad ska jag sæga før någonting då?... - det - har ju inte hænt någonting… ø
Nils -hade inget direkt ont att sæga om Naseer- førutom -hans sexuella dolda læggning -som - Nils inte var helt sæker på… - &- denna insident - att han upenbart tafsat- hade ju också kunnat berott på - ja - Nils ville inte direkt tænka på det…
’sg - vad jag ska sæga då… ’
ødu sæger - att - vi helt enkelt bestæmde att det var bæst att du flyttade ut… - ’ ’ja - det - verkar bæst’ - Nils var litet sarkastisk -
det regnade -&- klockan - var snart Ishaa…- då -Nils - solit - vandrade tillbaka till Mosqeen…- sex dagar - hade han åtminstone fått tak øver huvudet - men -priset var før dyrt…. -
***
’nej.. - det børjade - som ett grannbråk va… - den dær Bjørn - hade fest- før sig sjælv…- & - spelade før høg volym… - &- Nils - som -hade eller åtminstone hade førsøkt - ge bort sin pappas stereoutrustning till mig - satte på kallt vatten - som rann stup i ett va… - før att kunna sov ordentligt- &- dærfør -børjade den dær djævla Bjørn spela ænnu høgre volym - eftersom - det kluckade i hans lægenhet va… - så - blev det bråk- &- Bjørn sa- enligt Nils - att - han skulle driva honom till vansinne - ja - & - det slutade tragiskt - Bjørn -fick cancer - &- Nils - lyckades de låsa in på hispan va… - en førskræcklig historia... inte sant…?’’det - børjar alltid bra …- i Nils historierna va… -men - slutar ofta tragiskt … -& - då - uppstår det pløtsligt en mirakuløs ny børjan - som - ja - man vet inte hur den kommer sluta… - han pratar ofta før mycket - &- tror før positivt om mænniskor - eller - på andra kanten - sæger han ingenting - som - till sina førældrar - &- det har væl sina anledingar - att de pratar bakom hans rygg med myndigheterna va… - & -tror før illa om mænniskor…- ja han ær en spænnande figur… ’, ’vi sæger det då!... ja hej… ’ slænger på luren…
’Vet du - vad det bæsta skyddet emot omhændertagade ær alltså…- grabben - det ær - att ha personer boende hos sig - som kan rycka in - & -rædda en om man råkar illa ut…- annars - skulle inte jag ha folk boende hos mig på det hær viset… - jag - skulle kasta ut de djævlarna igenom fønstret alltså… ’ biter ihop tænderna - i en till synes barbarisk grimasch…- ’det kan du skriva upp grabben… - sådana dær - øverklass svin -som - Lagerhon - eller - Lagerheim -eller - vad fan de heter… - ’ah!.... - jag har visst blivit tokig -jag - som sitter & spelar piano hela dagarna ah! ah!... - ’ går in i falsett toner - nej vettu - hær ska tjænas pengar - det kan du skriva upp… ’ - mycket pengar - inte sitter man & pletar før ingenting… ’ skjutsa hit & skjutsa dit … - ’ Pær Lager gick in i sin enmansteater…- vilket var roande - en stund - ty ’publiken ’ - kunde ju knappt gøra annat æn att skratta -ett kritiskt ord - & -han kunde byta till attackposition…
så - stod Nils dær -i Edwards affær … - litet nervøs - &-med en næra nog tonløs røst - sade han;
’nu - nær jag kommit in i Svenska Akademien.. ’
’har du!?... ’ utropade Edward- ’jag vet inte…- jag trodde att Kjell Espmark læmnat sin plats till mig dær… ’
’ja… - han gick visst bort… ’ sa adelsmannen Axel… ’då -blir ju du en utav de dær egentliga mænniskorna… - strunt i den dær mossiga Akademien…-det ær bara gubbstruttar& avdankade old ladies som sitter dær… ’
en - tystnad uppstod - Edward kom fram -& skakade Nils hand… ’lycka till…’ sa han… -
***
armen - værkte fortfarande - nær han satte sig i Madeleines køk -før att æta lunch -… hon - lagade otroligt god mat!... - & - tog inte mycket betalt før det -30 kronor per portion!...- stora pastarullar - fulla utav parmesan & - andra goda ostar … -det fullkomligt vattnades i munnen på honom.. -hon -ville inte længre - att han skulle komma førbi - de dagar -han accepterade - att domen - tvingade sprutan i armen på honom - ty - han skrek - han stod framfør spegeln - &græt …- det lilla - som lyckats spira senaste månaden - utav god skørd - var det- liksom en bomb kom - & utplånade …- det var - som att mørda hans inre barn.. - att - med en atombomb førsøka løsa upp hans diamanter… - till demoner - ansiktet - liksom helt førændrat -førvandlat i en mongolid form - pupillerna - helt ihopkrympta - likt en kallblodig mørdares - det pulserade i armen …- han slog sig - i huvudet - han - fick impulsen -att skæra av armen - han - lade sig på golvet -skrek - helt vansinningt - likt han på riktigt vore førryckt - det var tydligt att - dom ville framkalla sjukdom hos honom - så att - de kunde rættfærdiga ænnu værre tortyr… - han - var fast - i satans ekkorhjul… -
nu - satt han hos Madeleine - & - åt igen… - men - livet tycktes utdøtt - førrøtt… - hon - stod vid spisen - en kniv - låg framme på en skærbrædan på bordet - hon - hade hackat vit løk… - pløtsligt - trængde sig en fræmmande tanke på - sådan - som han plågats utav alltid - nær han tagit ”neuroleptika” -tabletter - eller - på annat sætt fått dessa substanser i kroppen… - & -det konstiga med røsten - var - att den læt helt kall -men - samtidigt liksom - helt oansvarig - liksom - den inte brydde sig ett dugg om konsekvenserna før vad den insinuerade, ’du ska døda henne… ’-hørde han den sæga - han - blev alldeles blek -han førsøkte værja sig - han blev så distraherad -men - han - førsøkte dølja sitt tillstånd - igenom att lyfta gaffeln emot munnen. …
’pang!... ’ sa det - han - sprang till hallspegeln - &- blottade sina tænder - hade den gått sønder?... - en - skåra tycktes løpa -ifrån tuggytan - ændå ned emot roten - tanden - hade utav kraften - bøjts utåt - så att - den riskerade att bøjas ænnu mera utåt - & - slutligen falla ut - om han anvænde den mer før att tugga… - han - rørde på tanden - den vickade lætt fram & tillbaka - ’Åh! Allah, hela min tand!... ’ han gjorde dua… ’vad hænde?... ’ -kom Madeleine & frågade - ’jag fick - en jætte-hemsk tanke - som -gjorde mig distraherad - att - jag skulle døda dig… - sedan - tuggade jag på gaffeln istællet før maten!... ’
’det ær de dær gifterna… ’ sa Madeleine uppgivet - han - satte sig ned vid køksbordet - & - græt - Madeleine - kom med næsdukspapper - han - ælskade henne - han sa det
’& - jag vill inte døda dig… - jag ælskar dig mest av allt i hela værlden… - jag vet inte - varfør dom gør så hær…’
’det ær før att dom vill krossa dig... ’ han grinade vidare - det slutade med att han upprepade... ’ælskling… ælskling... ælskling...’ ’du ær så god…-jag ælskar dig…! ’ - han stor græt - en bit utav den falska tanden - ’dom’ satt in - efter att ha slipat ned hans halva framtand (vad han hade kvar utav den) - till en spets - hade också fallit av… - nu - var han beroende utav tandlækare - om den føll av… - tidigare - hade han klarat sig - med den - som halv - men - ”psykiater”- Alicia Bergstrøm Muller- hade stællt det som krav- før att skriva ut honom ur tortyren - till ’øppen’ tortyr - det han nu - genomgick -fast tre år senare … - det hade varit sommar - & - han - var så gott som færdig - efter ett halv års intensiv tortyr… - så - han var før svag - før att i længden stå emot… hon - påstod -att - sattes det enbart in en halv extratand - skulle han slå av den - det - kanske låg sanning i den møjligheten - men - som Profetens kusin Ali sa; till Khawarijs, nær de utropade ’All makt tillhør Allah-’’ett sant ord - varmed falskhet menas… ’
Allahs frid -vare med Profet Muhammad & hans kusin - & - deras familjer & føljeslagare…
Den svarta hunden…
Nils - hade varit inlåst nästan hela sommaren - ämnena - dom hade sprutat honom full med - hade fått honom att försöka ta livet av sig två gånger… en gång under ett flykt försök hade dom påstått att han försökt ta livet av sig; typiskt deras logik! Han hade bara försökt fly & när han klättrat upp på ett tak - Eriksdahlskolans tak närmare sagt hade han legat så länge han orkade i Maj solhettan sedan började han känna sig rejält stekt på det svarta platta blymattade tjärtaket men hade i sitt mentalt & kroppsligt försvagade tillstånd inte funnit det möjligt att komma ned… tillslut kände han sig så mäkta sjuk eller förgiftad var väl ett mera korrekt ord att han tog chansen att hoppa till ett närliggande träd grenen han greppat om gav vika & han föll ned en 8 meter igenom trädet han trodde att han brutit nacken men mirakulöst kunde han plötsligt resa sug! - han var skadad, ryggen värkte kroppen full utav små sår men vid liv! han låg länge i pina på en närliggande kolonilott sedan började han drömma om att ta tåget över Årstaviken - så han linkade nedför gatan - längs skolfasaden - plötsligt stod en polisuniformklädd gestalt på vägen - han - upptäckte henne för sent - för att kunna veja - hon försökte kontakta honom - han - försökte linka förbi henne… - ’hej… vad heter du?... ’ hon - försökte kontakta honom - hon - lyckades lätt tränga honom in emot husväggen - just - som - hon var på väg att ta upp handbojorna - for äntligen en tanke - i hans förgiftade hjärna - igenom honom ; ’om - jag ska slå någon - jag - har aldrig slagit någon tidigare i mitt liv - så -är det nu… ’
han - dunkade sin handflata med - handen bakåtspänd-i hennes ansikte -sedan -sprang han - mirakulöst nog ifrån henne… - han - fick i sinom tid reda på - att hon var gravid vid tillfället… - nedför backen sprang han - & - i det ännu relativt folktomma koloniområdet…- han - gömde sig i gruset - under en stuga… - efter kanske - en kvart - hörde han en kvinnoröst barskt ropa;
’vi vet att du är där under… -om - du inte kommer fram frivilligt - bussar vi hunden på dig… ’ ’hunden’ var en schäfer - han - hörde hur den morrade i raseri & försökte slita sig lös - han kom fram ..
’om du gör någonting - sprejar vi pepparsprej i ansiktet på dig… ’
’vad skulle jag göra?... ’ sa han - lugnt & uppgivet - de - handbojade honom - liksom - attackerande hårt - plötsligt - han vaknade upp - han låg fastspänd i en bältessäng… - på polisstationen hade de undrat varför han hade hoppat varför hade han ifrån början överhuvudtaget klättrat upp på taket?... ’LSD-kick…’ sa han men vägrade säga sitt namn… de - tog kiss-prov… -
’så - du fick en sné-tripp?...’
när han vaknade fastspänd - hade en sköterska just placerad en potta - för att bajset - inte skulle smutsa ned hela de fina vita lakanen - tio sköterskor - yrde likt höns omkring i rummet .. - ’en doktor’ med bockskägg - lutade sig över Nils
’Nils - hör du mig?... ’ han - tycktes säga det - litet lakoniskt sarkastiskt , Nils - reste sig upp & med knutna nävar stirrade han ’doktorn’ rakt in i ansiktet -
’jag ska riva ögonen ur dig… ’ sedan - slocknade han igen…- han hade inte sagt det ilsket - snarare - lugnt - konstaterande - det - senare självmordsförsöket - hade varit konstigt - & perplexerande - han hade anlänt till Malmö med intentionen - att ta sig över till Köpenhamn … - det - var mitt i sommaren - hans steg - vänder plötsligt - & - går ut emot piren… -vid bussterminalen han står & ser ut över vattnet så plötsligt faller han i han har sin tunga arméryggsäck på sig - men sovsäcken blåses upp som en flytväst han försöker simma nedåt men hans ryggsäck är på något vis uppblåst han spänner av sig den & då kommer två förbipasserande & får syn på honom… - de hjälper honom upp han kan plötsligt inte tala en ambulans anländer han anses ’nedkyld’ & går filtar omkring sig de tar blodprov & märker antagligen en hög procenthalt utav narkotikaklassade ämnen i blodsammansättningen kanske fick han frågan hur det kom sig eller fann de hans pass han fann sig snart på en mental-vårdsavdelning läkaren där tycktes vara en mera verklig läkare hon ringde & skällde ut ’Stockholmarna’ för att ha fyllt hans kropp med för stora mängder giftiga preparat han orkade inte med tanken på att återvända han hade hört att Delfiner då de inte vill leva längre andas ut tills de självdör han ämnade prova detsamma just som han trodde- att han skulle dö - utav syrebrist - fick han impulsen - att trots allt leva- han såg inte någon ljus framtid i självmordets kölvatten - bara mörker & Helvete nu bodde han ute i en liten stuga i skogen han hade trott sig vara fri ifrån ’psykiatrin’ &- glatt vandrat på Stockholms gator - han hade fått för sig att inte gå upp till Madeleine - utan ringe henne ifrån antikvariatsägande Svantes mobiltelefon… hon svarade i princip direkt hon var jättelättad att han ringde det hörde han på rösten
’nu - är de efter dig igen vidta största försiktighet’ han hade rådgjort med Svante & Svante hade plötsligt på sitt glada vid föreslagit att han kunde stanna ute i hans stuga i skogen…så- var han nu där - dagarna förflöt enkelt - i rörandet utav pennan formulerandet han sjöng sånger när han första gången hade anlänt hade han bestämt möte med Svante - vid sista vägkorset på den härliga grusvägen ut emot Stavsnäs vackra kustband han hade så stött på några andra vandrare två varmt leende medelålders män de hade det vänligaste bjudit in honom i sitt hus på en kopp té & litet kakor de hade haft någonting gemensamt de kände till Torsten Fibillinger…
han - hämtade vatten till att koka potatis & pasta varje dag ifrån sjön som låg nedför slänten ifrån stugan först hade Svante låtit honom bo i stora stugan han hade gjort i ordning en härlig skinnfäll åt honom de hade tänt en brasa när Svante var borta lät han Nils sova i hans lilla stuga dagarna gick fort förbi ibland var Madeleine på besök… medbringande kanelonis indränkta i n Parmesanos& fruktjuice hade han berättat för henne om sin konstiga upplevelse? en dag - när de vandrade framför huset såg han plötsligt skuggan igen…
’ser du!... ’ utropade han viskande
’ja… konstigt… ’ sa Madeleine ’ det - såg ut som en grävling - eller - nåt svart som sprang… svisch!... ’ hon visade med handen - hon var uppväxt i Estland & kunde inte perfekt svenska ’du såg det också!... ’ utropade han - hon bekräftade igenom sin observation hans upplevelse utav att ens vart hund rörde sig omkring området - hans - blod isade sig vid tanken…
en - stjärnklar kväll - gick han upp på kullen - för att se på stjärnorna- hans - ögon fylldes med tårar när han såg på Sydpolsstjärnan ’hem!... ’ jag vill hem… ’ han grät - det fanns inget hem för honom - i denna världen - Sydpolsstjärnan åsynen utav dess vackra fackla - som gått upp framstående på himlavalvet…
tycktes påminna honom om ett hem han en gång haft - plötsligt fick han syn på hunden som i mörkret flydde nedåt slänten - hade den inte varit framme vid honom precis?...
’aldrig syntes pesten komma - förens en ung man promenerande en svart hund - drack ifrån stadens brunn & sedan dog… ’
’när kvinna& en man är ensamma i ett rum utan att ha en äktenskaplig förbindelse med varandra är Satan den tredje…
’en svart hund - är en satan…’
rosenbusken vid södra huskvisten hade börjat knoppas somliga blommor började slå ut vinternätterna bjöd ibland på upp till 15 grader celcius minus en kyla som knäppte i husväggarna det lilla trädet utanför verandan med plasttaket so snön föll så smygande över hade slagit ut några gröna blad… var det hans kiss? som hade värmt dem så? eller var de glada för hans närvaro?
på Nyårsafton hade de bestämt att Madeleine skulle sova över det var Nils som hade vädjat hon kom & efter hon matat honom kröp han upp i henne famn i tårar sedan plötsligt sa hon att hon var tvungen att gå han grät ’gå inte!...’ ljusen var tända vid sängen han älskade henne ’jo… jag måste… ’ ’gå inte!... ’ grät han högre… när hon så gjorde en rörelse & vände sig för att gå började han skrika
’skrik inte!...- grannarna kan höra!... ’
’gå inte då… ’ ’Nils - jag måste… ’
bara vid tanken kasta Nils täckena så att de nära nog fattade eld & stortjöt - Madeleine kom så till honom - plötsligt så - när de satt där på sängkanten - han sängliggandes som ett litet barn hördes tunga stöveltramp på frustukvisten…
’det - kanske är Svante!... ’
det - var det inte - det var - två poliskonstaplar - de frågade efter legitimation. några grannar hade ringt & sagt att de hört skrik ifrån Svantes hus - de var rädda att han blivit överfallen - Nils hade ingen falsk legitimation & mindes bara nästan sina vänners namn & personnummer… han improviserade… rummet han befann sig i hade bara fönster vettande ut emot altanen & så ett litet på kortsidan där han brukade sitta i fåtöljen & värma sig… &lyssna på Evert Taube på svantes bandspelare improvisationen fördröjde gripandet Madeleine sa ’kom.. jag vill prata med er hör utanför… ’ men - inget tillfälle erbjöd sig att fly… tillslut - kom order in - om gripandet - de - släpade ut honom ur den lilla stugan - rakade ned det lilla vackra trädet som slagit ut gröna blad -mitt i vintern - Madeleine - kom efter - med den rock han fått utav Torsten Fibillinger - en ’Ranger’ som - hade dubbelknäppning - & -gjorde så -att ha liknat en filmstjärna…- han bad --- Madeleine - följa med - det gjorde hon också - han -såg henne stå i Nyårsnattens raketer - på en vändplan -han - grät -de släpade in honom på ett isolerat rum - vad som skedde sen… satan delvis vet…
en mørk afton - gick han førbi Skomakargatan - nær han pløtsligt såg Torgny Lindgren - en utav Svenska Akademiens mest genialiska førfattare…komma runt hørnet på Akademiens hus. - nær han nærmade sig -tilltalade han førfattaren…
’God kvæll Torgny… ’
’God kvæll god kvæll… ’ muttrade Torgny- det - bekanta anvændandet utav førnamnet… -’ingen har sagt någonting till mig… ’
’nu…-førstår jag inte vad du menar… ’
’halva stan -pratar om -att jag blivit invald i Svenska Akademien…’
’det… har du væl inte… ’
’det -ær dærfør jag kommit att besøka er -ty -jag undrar vad som står på… ’
’nej - det -ær væl inget speciellt… ’
’bra -då vet jag det… god kvæll… ’
&- så skildes de två… - han kænde sig glad -han v a r inte invald i Svenska Akademien - men - samtidigt orolig -varfør -trodde han sjælv det?... - & - varfør kunde inte Torgny Lindgren bekræfta det…- kanske -ville han också lura honom? ja ja - sak samma-tænkte han -’jag skiter i Akademien… ’ eller -han ændrade sig - ’inte skiter -men -jag struntar i den…’-han vandrade hemåt - førbi Moskéen vid Medborgarplatsen -
men - någonting vackert gick pløtsligt så upp før hans sinne det glimmade till -likt gamma i hans inre…-& - han gick - næsta Torsdag -før att se- om de ville ha honom med…-
nær -han kom førbi Tyska Kyrkan -hørde han pløtsligt musik runt hørnet - det var en artist som en gång gett honom en utav sina skuvor de hade pratat kort om Henry David Thoureau & Emmerson hans skiva var en konsert ifrån Mosebacke han ggenomført… Nils satte sig i en trappuppgång en bit bort & lyssnade två vackra kvinnort spelade han sjælv på dragspel callo den andra violin…
’people on the other side of the road people on the orther side people on the other side of the road people on the other sida…’
- man kunde likosm kænna hur Akademiens hius tænkte ‘han vill væl ha Bellman priset…’
rætt som det var døk Marcel Wingdahl upp med en kompis hans kompis tycktes kænna spelmannen som fick hælsa å den store Horace Wingdahls son Nils såg kærleksfullt bort emot Marcel men hans kærleksfulla blick tycktes o besvarad inte bara det han hade æven kænslan utav att ’han ringde ett samtal & sa (till Horace) ’nu sitter den dær stackars Nils hær utanfør igen… ’ vad vill han oss?...
Nils kænde sig sårad vid tnaken han drog ut en tjuga & gick før att lægga den i cello fodralet…
’hello Nisse how are you?... ‘ sa spelmannen -
‘jag vet inte… ‘ svarade Nils ‘jag var på vlg till ett viktigt møte men stannade før att lyssna en stund… ‘
‘det verkar vara bra kritik!... ’ sa spelmannen -
’Akademien ær vældigt snæll - hoppas du får Bellman-stipendiet!... ’
’nå - det ær en bra plats att stå på…’
’vi ses--- jag har ett viktigt mæte nu så jag måste gå…’
’det tror jag också…’ sa spelmannen & blinkade medøgat…
Nils vandrade bort emot Kungliga slottet nær han kom upp till Akademiens våning ringde han dirkt vant på dørrklockan..
’ja=..’
’det ær Bm… ’
dørrens ’bzzz’ fick honom næstan att hoppa til utav glædje … en kvinna han sællan sett før øppnade
’jag kom før jag tænkte førsøka vara med på møtet… ’
’det ær inget hær just nu - de har gått på semester… ’
’nær ær det møtena børjar igen`?...
’i slutet utav Austusti,ska jag hælsa någon ifrån dig?... ’
’hælsa bara - att jag varit hær jag Nils & att om jag ær vælkommen finner jag det intressant att delta… ’
hon log - & - han kænde passion ta tag i honom att han jkænde det stvårt att ågå… men han gick ty han gick emot Mosqéen… -
så æntligen - om det stora testet - Ramadan - pågick fortfarande men ændå førsøkte han visa sitt intresse igenom att en Torsdag vandra ned emot Kungl Slottet- nær han kom satte han sig i trappan som ledde emot en fond en trappa som slutade i en vægg utan dørr han hade tagit med Jrui Lindas bok ø Værldsbyggarnas Bedrægeri’ som han nu satt & læste i… - han - absorberades dock inte ful,stændigt utav boken utan lyssnade på etts soænt sætt åt bibliotekets åll… Lars Kollberg- på biblioteket kanske skulle størta ut & køra b ort honom?,. han .- ville ju inte veta av frimurarfientliga ledamøter - om han nu var ledamot… nær han suttit dær… -en kvart eller så øppnades åløtsligt murakuløst Stændige Sekretterarens dørr & ut kom Jesper Adinglund… han stængde snabbt dørren liksom han vore rædd att någon skulle førsøka trlænga sig in- han gick førbi Nils sedan vænde hans sig om & sa;
’vem vænstar du på?...’
Nils -som varit næstan helt inne i sin læsning - svarade ’jag har nu glømt - varfør jag kom… ’
han høll upp boken…
’men - jag bra tænkte førsækra mig om - att jag inte missade något møte jag førvæntades delta i…’
’nej då… - kom… ’
Nils reste sig motvilligt upp & gick så bredvid Jesper Adinglund i trappan’hur står det till med dig då?... ’
’sådær… - jag blev litet prpæog kag gav ett par nycklar till min lægenhet i ett kuvert adresserat till Horace Wingdahl & dig… -& - så pløtsligt …’ han såg - hur Jesper Adinglund stlelnade till - ’nær var det?... ’
’tja… - før en två månader sedan… ’’
’vad har hænt då?... ’
’någonting konstigt jag kommer hem & har med mig ett paket nykøpta dadlar, - jag læmnar dem i hjallen & går ut igen… - nær jag återvænder & stoppar en i munnen kænner jag pløtsligt en fruktansværd smal jag får kænslan utav att något tyo utav gifttigt substans ær spryat på dem… - så før att testa lægger jag några utanfør fønstret dær fåglarna brukar komma & æta -inge utav dem hjar något djur rørt… & sen dess har det varit svårt att få något øverhuvudtaget att accepteras utav gårdens djur… ’
nu - var de redan ute på gatan-
’jaha - då ses vi kanske någon annan gång då… ’ sa Jesper Adinglund
’nær -ær næsta møte… ’
’20 Augusti…’
’vænta jag har en dikt jag tænkte læsa før dig… ’
Nils - ærjade rota is ina kassar…’
’jar nte tid just nu - jag har ett viktigt møte… ’
Jesper Adinglund log - nils stod dær & såg efter honom… målløs - så vænde sig Jesper om & log ett sådant leende med uvudet på sné att Nils skrattade hela vægen tillbaka till Mosqéen dagar i stræck nær han tænkte på Jesper Adinglunds oøversættliga lcik & leendet med huvudet på sné - føll Nils i skratt han ælskade nu Jesper Adinglunds huvud, det svar stort den saken var klar…
så æntligen ko han 20 Augusti - han var glad - ham kom in sina vanliga klææder sin nedslitna blåa overall han køpt utav Juri Lina han såg Bo Ralh i svart kostymn skynda igenom gatorna & stiga in i Akademiens huis han hade med sig litet utdrag ur en blogg på internet en varelse skrivit om honom han hade hatat det han læst dær alltihopa hopsatte løgner som læt till synes ”braa” men var syftat till att nedværdera honom som person & skriva in løgnen i historien att den kvinna han haft ett førhållande med bara hade en affærsmæssig relation med honom & att det inte var mer att denna kvinna var den skrivandes hustru fast hon skult sig ifrån honom før 19 år sedan & att d sedan dess levt som sambos & særbos… som tur var hade Nils stællt kravet att litet utav hans poesi skulle publiceras han hade næmligen inte læst något på sidan under de nio månader han levt som flykting undan ”rættspsykiatrins” ”vård” personen hade gått ut med budskapet om hans ”diagnos” i sæmsta tænkbara stil men någonting att tacka onom før i alla fall fast nær Nils hjade læst den fruktansvært æckliga stil han hade presenterat alltsammans med hade han blivit som førryckt… - han som hade trott att det var någonting bra såg nu vad journalistkræket gjort den hycklande hunden!... han lade kuvrrtet med dessa svinaktitga kommentarer vid obelisken som restas før att fira statskuppen emot Giustav den III… Akademiens grundare han gick sedan baklænges førbi Akademien in på Kæpmannagtan folk tittade på honom in på grænden vid :S.t Gøran & Draken - då ttutade någon pløtsligt & hojtade ’se upp!... ’ det var en bilist som var rædd att han skulle bcka in i hans bil… en adrelsman som varpå væg førbi skrek føraktfullt emot gubben att det krævdes tillstånd før att køra in på denna gata føresten var det bilførbud i Gamla Stan så gick han førbi vakterna vid slottet som stod sammanbitna førbi pbelisken & Storkyrkan nær han kom in på grænden vid dess huvudingågn råkade han støta till några japaner & en gammal dam som stod dær…
’i all sin dar…’ utropade hon - så kom han till Stortorget & gick sedemera - upp till det førvæntade møtet på Akademien…
nær han kom upp stod Bo Ralph dær - de hælsade
’vad gør du hær… ø’ sa han vænligt
’jag tænkte delta i møtet… ’
’det g¨r nte før sig… ’
’men Jesper sa… ’
då øppnades dørrn…
’ursækta.. jag måste gå in skøt om dig!...’
Kristina Lugn satt dær på blåa hørnan med Carl Michael Bellman ingraverad ovanfør sig..& røkte Nils tog mod till sig & gick fram… ’Kristina!... du kan væl sæga någonting i alla fall!... ’
hon tycktes irriterad øver d en orespektfulla titeln ’fru Kristian Lugn!’ borde hjan væl ha sagt - ’du kænde ju Torsten Føllinger!... ’ tillade Nils nær hon fortfaranade var tyst
’jag førstår inte vad Torsten Føllinge rhar med Svenska Akademien att gøra… ’
då kom Gøran Malmqvist ut igenom dørren - han tycktes som geléhan satte sig också litet skamset brevid den underskøna Kristina Lugn en utav bibliotekarierna førsøkte tænda hans cigarett & gick sedan fram till Nils
’kom… ’ sa jam ’jag vill prata med dig!... du ska inte komma & støra ledamøterna… ø
’jag har ite kommit før att støra - om jag inte ær vælkommen så kommer jag inte… ’ fræste Nils -
’kom vi tar hissen ned… ’
’nej - jag åker inte hiss med dig… ’ nu rullade Ulf Linde ut i sin rullstol ledd utav den andra bibliotikerien
’jag får væl sæga som Ulf Linde hær ’jag vill aldrig mera ha med Akademien att gøra… ’
’jag har aldrig sagt det… !’ utbrast Ulf Linde i en suck utav førargelse
’jag har haft mycket gott ifrån Akademien igenom åren… ’ han puffade røken på en cigarett..
’ja… ifall inte du sagt det så får væl jag sæga det… ; jag vill aldrig mer ha med Akademien att gøra…. ’
sa Nils - litet teatraliskt næstan skæmtsamt så gick han…
dagarna gick& før att inte Akademie-ledamøterna skulle ta hans uttalande så seriøst læmnade han inte litet fler dikter i den vita postlådan… men allmænt så avtog hans intresse de ville inte ha honom dær sak samma han var glad øver sin tillvaro i Mosqéen - ja - han ville inte gå hem dærifrån… - en dag i slutet utav September - stod han & argumenterade med førståndaren, som hade låtit honom sova øver ett par nætter… men inte mer, trots att hans hem-nycklar låg i ett kuvert, ingen ville hitta i affæren i Mosqéen. han skulle nu till en resturang, før att æta, & Nils ville stanna, før att læsa Profetens Sunnah - men - fick ge sig… - nær han strosade nedfør backen - hemåt, mærkte han att ett fønster stod øppet. han tænkte att det vore lætt att klættra in igenom det,& skoja litet med Mohamed… just som han ambivalent stod & såg upp emot det, kom Mohamed ut igenom en utav dørrarna vid kvinnoentréen. Nils ropade åt honom att stænga fønstret, ’tack Nils… ’ sa Mohamed-Nils - vandrade hemåt i kvællen… -
***
Hon - står framfør spegeln - i morgonen - & - borstar længe - sitt långa ljusa fina hår… hon ser - pløtsligt - mannen i fønstret på andra sidan gatan - sætta sig i fotøljen -vid fønstret - han - hon sett i mørkret - nær hon steg ut ur duschen igår…- bilden - jagar honom æn - bilden i passet hans - dagen efter - han återigen - fått itvingat i sig - gift-sprutan… - han -ser dær ut - som ett kraschat plan - en vansinning galning - ett førlorat flarn…- vilken tur han har! - att - djævulen ej ænnu - fått tag i honom… - men - hon - som ej vet - hans farliga fruktansværda belægenhet - dansar glad omkring - i sin egen lægenhet… - nær han højer huvudet, højer hon pløtsligt vænster arm - han tycker sig se att hon har långfingret utstræckt, deprimerat suckar han… men njutningen samtidigt genomfar kroppen… hård reser sig snoppen nær han ser upp igen stoppar hon, tycker han, demonstrativt något i vænstra fickan… knæpper igen sin svarta trenchcoat ser sig återigen i spegeln att se ett sånt vackert ansikte det førstår han varfør hon ælskar den spegeln… i kalsångerna pulserar hans Phallos varm…
hon går in i sitt vardagsrum emot honom nu… han suckar pinsamt, smærtsamt, lægger han huvudet på lur, i handen hans kraschade drøm, vaknar till liv igen… chansen tycks vara brænd, førdomen jagar honom æn, han ønskade att han var hennes væn… nu går hon så æntligen ivæg till jobbet; tænk om hon ville ha honom som han var! bara før att skaffa en massa vackra fina skøna barn… tænk om han var som katten nær hon gav den en kram! han skulle ha saknat henne långt mer, om inte førdomen, jagade honom att han var ’skizophren’ men saknaden fanns dær ændå bara det att han skulle saknat henne mycket mer, om han ændå kunde tro på hoppet att få ligga naken emellan hennes ben… som fru & man, om han ændå vann den hemska ’førhandlingen’ & sækrade denna positiva førvandling som skett, sen han flytt sin hemstad… men hoppet færgades svart utav sorg - om ændå værlden mindre varit en fængelsehåla ett obarmhærtigt slott, en sluten borg…
træden susade underbart en kvinna antagligen en hundvakt gick med massa terriers i koppel - Nils - kom fram till stranden & slængde ned sin væska i sanden, vattenet var kallt men han vadade ændå ut i det & simmade æven en liten bit… vågorna skøljde in ifrån Sydøst… dærute låg havet… han vandrade in i Dalarø igenom de vackra grænderna… lade sig & sov en stund på bænken vid hotellet… musikerna børjade spela, han gick in i Hotellets trædgård & køpte ren blåbærssaft - vilken han drack - han tyckte att musikerna kænde igen honom& spelade extra vackert før hans skull, han væntade på att sjælv bli uppbjuden att framføra någonting… Hotellet hade æven en affær - han gick in dær - nær pløtsligt en kør børjade sjunga på andra sidan utav passagen - han stællde sig i porten & lyssnade… senare råkade han træffa en modebrud ifrån Søderkvarteren dær han bodde - han sa att han inte hade några pengar men att han var på væg till sina førældrars landstælle på Ornø…
’den heter ju ’Ebbas drøm’… ’ sa hon - menande - han - blev førvånad - var det verkligen sant att han blivit invald i Svenska Akademien?... han -steg så på færjan - nær biljettkonduktøren kom, sa han att det var emot hans principer att betala før bensin - men att konduktøren kunde få en dikt i utbyte emot den lilla tjænsten att låta honom korsa med færjan - øver till Ornø -
konduktøren såg inte lycklig ut øver detta - & sa - att han får væl resa tillbaka igen - ’kommer inte på fråga… ’ sa han tværsækert… - vid avstigningen smøg han pressande galant førbi kontuktøren & vandrade snabbt uppfør gatan - vackra Ornø!...- snart - skulle han vara hos sina førældrar! skulle de -ljubla nær han kom? - han - som nu kunde ta hand om dem!... -han -som nu - hade så stora ekonomiska resurser!... - men - ingen -var dær, nær han kom- grannen Kerstin kom ned - & - Lars - hennes man - de gav honom litet proviant att æta - han - sa - att han inte hittade extranyckeln men att han enkelt kunde sova utomhus - under taket i sin ryggsæck - ’vatten då.. ?’ han visade att vatten fanns in diskhon som var færgad, dær olika vattenkannor stod - Lars kom ned& meddelade ’jag - har ringt till Karl -han sa att han snart kommer…’det - kændes som mindre æn fem minuter -han -hade bara hunnit kissa i sanden - dær fjærrværmen ifrån berget var inborrat - veden - stod uppstællt, han undvek att kissa på den..- pløtsligt -var hans pappa dær -de børjade direkt bråka…
’Nils!...vad gør du hær?’
’det var sånt oljud i stan!...- min granne Bjørn - spelade fest på sin stereo i princip natt som dag - jag - står inte ut!... ’
’næmen -det går ju inte att du ær hær!... kom nu - så - reser vi hem till Skarpnæck - så får vi prata!... ’
’jag - stannar hellre hær… -jag - har gått hela vægen!... ’
’nej!...-kom nu!... pappa -vill prata med dig sørru!.... ’
’jag orkar inte…’
’men - du orakade ju gå ut hit!... ’
’ja… att gå gør mig pigg!... ’
han var - ironisk…
’annars - kør vi med dig till S.t Gøran sørru… vi har en doktor dær som - gærna vill træffa dig…’
detta - var nog - Nils - børjade packa ihop sina saker… - nær Karl var ovaksam - tog han en cykel - han - hade redan fått ur Karl att næsta færja var fullbokad. Han kænde sig ångerfull att sno sina førældrars egendom - men - nøden har ingen lag- han cyklade ivæg, han sløsade sina sista fickpengar på att betala en tur & returbiljett… Konduktøren såg lættad ut men de visste inte ur lættad h a n var att de tog hans beteende som ett skæmt - han satt i sanden på stranden tills sista færjan avgått sedan cyklade han Dalarøvægen emot Årsta slott i kvællen - h a n hade hørt att det spøkade dær… & - trodde sig ha chans att bli væl mottagen… Det var væl dær Prinsessan var?... - den midsommarvackra kvællen omsløt himlen med røtt ljus, nær han kom fram låg Årsta slott, som ett øde hus - de sista golfspelarna hade gått hem før kvællen, han satt dær & såg dimsløjorna tætna…
***
Greta Meucin - vilket vackert namn…- hon bodde sin sista tid -i en vacker våning vid Sødermælarstrand … fina mattor - tæckte golv & væggar, litet fin i kanten kom hennes son med hustru & barn - på besøk - Greta var irriterad sonen hade inte funnit en bra hustru -tyckte hon - & - deras barn - hade inte de rætta manér… ’ska du inte læra honom - hur man håller i skeden!... ’ klagade Greta - & - hon børjade bråka med sin son… - barnbarnet -børjade gråta- mamma - høll om honom - men - han græt ændå… - snart åkte de hem igen… Arthur, Gretas man hade gått bort før några år sen…- Greta Meucin - vilket vackert namn!... - en dag - nær Karl - var på væg hem - ifrån tunnelbanan - till lægenheten - i Abrahamsberg - såg han en otroligt vacker kvinna - han -skyndade på sina steg - før att henne upphinna… -nær - han kom nærmare -såg han till sin stora førvåning -att det var hans egen mamma… - Arthur -røkte cigarr - på Svartsjølandet låg landstællet…
***
ivægsænt Eve 24 Januari
fort.
’jag - ska nog se till att du blir hemmafru!... ’ Nils - tænkte på den førvæntade lægenheten i Gamla Stan - hans - mamma skulle nog trivas dær - ibland stjærnor& genier…
***
Den allmænna meningen var att han var extremt intelligent om inte ’ett geni’ vilket åtminstone i førsta fallet till&med hans fiender, som gjorde allt, før att igenom kemiskt giftiga substanser åstadkomma en dum, stum, idioti hos honom, ibland medgav… men hans egen mening var att han var en idiot… de litet mer avundsjukt lagda brukade alltid tillægga, att han ju må vara intelligent, men sjuk… med ’sjuk’ syftade de på hans øverkænslighet. de anade ej, att det var ur denna, hans intelligens spirade. ty hur mycket droger æn ’doktorerna’ bombade hans kropp med, tycktes han alltid återhæmta sig, nær han inte længre godtog deras ’behandling’ & lyckades hålla sig undan deras klor. ty det var inte hjærnan han anvænde… høgre sinnade goda krafter, anvænde hans hjærna før att meddela omgivningen ett budskap…
***
Han trodde hon hade sagt; ’många klagar på det… ’ på mammans fråga - att han skulle ha kikat på kvinnor och trott att de talade om att han satt i fønstret i mørkret omkvællarna hans logik førsøkte vifta bort tanken dels var det inte troligt att någon spg honom annat æn nær han bøjde fsig fram føra att skriva i gatlyktornas reflektexterande lys,,, deks ha varfær sjykke de jlba tukk hiin? barberren log i fønstret dær han brukade å førbi varje dag han log tillbaks postpersonalen tycktes markera onom med sina øgon.. - liksom de tyckte han nliksnade någon som polisen søkte efter och nførsøkte sinegla på varandra litet menande før att kunna bekræfta infør varandra sin misstanke att det nog i alla fall var ’den dær…’
han førstod inte hur en liten publicerad notis - på en iførsig vælbesøkt hemsida hade kunat gøra hasn bild så kænd kvnnor log emot honnom han inbillade sig att det var deras spontatna reaktion han visste inte vad de tyckte var så lustigt men han gladdes likt det reda ´n var våpr åt varenda leende han hos dem såg kanske lgo de før att de sett honom se efter en annan kvinna? han kanske var kænd i inkognito så att sæga før att ælska dem med sin blick?
***
’och ifall det så behøvs kommer jag tillochmed lyfta mina hænder och be før den hær mosqéen,’åh Allah!, låt den få større resurser och Allah låt dess inflytande væxa åh! Allah, låt dom få sådana tillgångar- att de kan køpa den!...’ - mosqéens publik som samlats dær, framstod pløtsligt som ett gæng sekt-medlemmar ,den lilla mosqeen i kællaren kænde sig kanske liten… før liten før den ’stora Mushta’ denna så kallade ’Alim’ - som kommit dit på besøk - Allah vet varfør och antagligen till viss del satan också… vissa i publiken børjade skruva på sig Mushta ansåg tydligen sig sjælv som vældigt stor i jæmføreslse med den futtiga publiken som samlats hær ’en dag… ’ fgosatte han ’kommer jag træffa profet Muhammad Salla Allahu Alayi wa Sallim- och han kommer fråga mig; ’vad hraae du gjort før att rædda mitt ummah…’ vad skulle jag svara honom om jag inte satt hær før att upplysa er? mina kæra brøder!... - en (teatralisk) snyftning hørdes igenom mosqéen -’vad’ syftade Mushta på?... skulle jag ha før goda handlingar att peka på om det inte var s å att jag satt hær med er mina ælskade brøder och denna kvæll 12 decemer 2012diskuterade Islams framtid med er?... vad skulle ni ha att sæga om ni inte kom hit? førstår ni vikten utav denna fiqr?... ni sakska åtminstone ’ han førsøkte behærska signu… eller kanske hade det førutgående varit en behærskning?.... - ’gøra fiqr 1,5 timme om dagen nær ær bæsta tiden?...’ det var tyst i mosqéen, liksom intresset avsvalnat en aning… ’jagfrågar nær ær bæsta tiden på dagen før er+?...någon ræckte upp handen, det var Ahmad… ’jag min broder!...’
’emellan du’hr & assr…’
’emellan do’hr och assr, nu i desa korta dagar ær det bara en timme från man ær klar med sin du’a och till Assr bønen… några mer førslag?...’
’emellan Magrib och Ishaa…’
sa någon litet sturskt, liksom det vore någonting viktigt i det han sa… man kunde se, hur Mushta ’s gråtattack hade fått många brøder i ett tillstånd utav yrsel… liksom det ællde liv oc død pløtsligt liksom de var beredda att fækha hinom vart som helst ut i krig om det så vore stæmman hade en klang utav duktighet øver sig liksom en soldat som rapporterar till en general ’det hær hænde general!... och detta ær min mening… ’ ’då mærmånga antagligen hemma och æter med sina familjer…’
’ja just det!... ’ utropade någpn litet tyst liksom det var en oerørt skicklig kommentrar litet spontant faktiskt…
liksom Mushta var en stor hjærtna, måste vara en stor hjærna som hade kommit att tænka på ett så brilliant faktum…
’efter ishaa…’ det var Ahmad, som duktigt stræckt upp handen igen… - ’efter Ishaa…’ konstaterade Mushta… -
’då kan mosqéen ha øppet så att mosqéen alltid har møjllighet att slæppa n i en broder før Salaah vem vill sitta Itaqaf hær med mig i tio dagar?... vem vill gøra fiqr hær med mig i tio daagar?.. det ska inte finnas någon broder som då du frågar honom varfør han inte kommer till mosqéen berættigat kan sæga ; øhørrudu aki jag kørde førbi med min taxi halv tolv før att gøra Ishaa, men mosqéen var stænd jag kommer inte till din mosqée mer!... ’ det ska alltid finnas någon som sitter Itaqaf ,som kan øppna mosqéen, och slæppa in den som vill læsa sin salaah vem vill sitta itaqaf hær med Mushta i tio dagar… ’ vdet var tust inge hade ræckt upp handen tillslut ræckte en førespråkare før Wahabismen som alltid tittade sutrt på Nils upp handen han tycktes alltid ha ræødblossande kinder… - Nils funderade ibland ty så rødblossade kinder hade han førr bara sett blodsdrickare a,,, frunurarbaronen Ernestus von Renteln kanske åt han helt enkelt bara før mycket køtt.. - Mushta kallade honom fram till sin ’talarstol ø ’hær har vi en broder omsom ær beredd att sitta tio dagar med Mushta i itaqaf!, vi kan ju inte kalla Abdul Wahab, tillbaka… nær han sov på kyrkogården med sina føljeslagare och romar kom om natten och de trodde att ormarna skulle bita dem flydde de till jærnvægsstationens mosq+ee, men føreståndarna dær kastade ut dem och sa att bara tågføreare och personal tillæts sova dær… så de fik gå tilblbaka till kyrokogården låt det inte var någon utav er so inte vælkomnar sin broder i den hær mosqéen!. vem utan er mer ær beredda att sitta tio dagar Itaqaf hær med mig?,…’ ingetn ræckte upp hadnen ’så!... var inte blyga tala ut bara!... ’
en man - som satt snett framfør Nils ræckte upp handen … øMahmiood!.. ær beredd att sitta tio dagar itaqaf med mig… den hær mångaden så sæger han till sina kunder ’mitt slakteri ær bara øppet tugo dagar den hær månaden… ’ ’varfør det?... ’ kanske någon frågar ’jag sitter i itaqaf och gær fiqr med Mushta Heifer… ’
’så någon mer?... ’
’ifall ngon vill sitta i itaqaf med Mushta i tio dagar så sæg det nu… ’ ropade Ahmad halvhøgt… - utan irono åtminstone på utsidan…
’vem - ær beredd att sitta fem dagar fem dagar med Mushta Heifer i itaqaf?... ’
några stræckte upp hænderna… ’tre dagar..’ fortsatte han… ’baa en helg… ’ några tillanmælde sig…
’jag ser… ’ fortsatte Mushta ’att ni ær många som samlats hær idag och igenom att ni gør fiqr varje dag ommer Allah beløna er’
’In Shaa Allah’ tillade Ahmad…
’jag ser… ’ Mushta verkade næra nog førryckt pløtsligt… ’jag ser - att inom ett r kommer ni ha en till mosqée likt denna ja jag svær vid Allah att inom ett år kommer Allah beløna er med ænnu en mosqée så att ni inte kommer ha några som helst problem med plats… ’ i rummet bakom innanfør entréen, kunde Nils øra den søta somaliska flickan leka med sin bror… hon hade en rø’d dress på si - tæckt med svart hajab… han hade møtt hennes øgon och øgonblickligen fallit før henne… ohon som mærkt hans uppblossande kærlek hade dærefter ett honom en speciell tup utav uppmærksamhet nær han såg sig omkring iundervek han att se på henne ty passionen kunde pløtsligt blossa upp… hennes pappa hade redan nær han andra gången før kvællen kommit inann før dørren gett honom en litett skarp hælsning ty hon hade kommit till hallen och stått dær som det barn hon var och førundrat sett på honom…
’jag jag svær!...’ gastade Mushta… - ’att igenom er fiqr, kommer det strømma in pengar, till er,… ni kommer inte ha några som helst problem,.. jag minns i vår mosqée, hade vi problem med att vi bara ha hyreskontrakt,så en dag, bestæmde vi oss før, att køpa den… - vi lade ut med egna pengar før Allahs skulll… ør i Sunah, står det, ’den som bygger en mosqée, før Min Skull, bygger jag en Mosqée åt i paradiset’ en suck gick igenom publiken… Nils tyckte också det var skønt att æntligen høra litet Sunnah litet citerad sanning men li de troendes beskyddare, varningsord ringde svagt før hasn inre øra, ’ett sant ord- med vilket falskhet antyds… ’ ’ja vi køpte den!... -vissa sålde sin bil andra ettt utav sina hus men vi klarade av att inhandla fastigheten tillslut… så en dag kommer det in en kille i jeans och tshirt, han gåør Salaah med oss, efteråt så går han fram och frågar, om vi har några lån på fastigheten.. vis svarar att det fortfarande finns lån på 80 000 pund… han frågar, om han få kontaonummret, oc bankens na,mn… han sa aldrig vad han hette, en tid går, nær pløtsligt vi upptæcker att lånet ær avbetalt… vi frågar på banken vem som avbetakat detm, men de sæger, att vælgøraren btt banken hålla hnans nman hemligt, han gick in i mosqéen och sa ’jag gillar det hær stællet!’ i t-shirt och jeans, en Saudiarab, och två månader senare var lånet avbetalt, eller som vår ledare sa på telefon ; han ringde upp mig tu han har rekommenderat att in handla en ny fastighet… han har blivit litet gammal och hør litet dåligt så han frågar, ’hur mycket ær priset… ’ ’80 000’ sæger jag, ’jaha 800 000…. ’ sæger han … ’nej… 80 000… ’ ’jaså, 800000… det ordnar nog sig… ’ ’Nej D… ’ snyftar jag… - førtvivlat ’det ær 80000….’ ’jasåhjaha… 800 000…’ sedan nær vi æntligen trøffades skriver jag på en lapp till honom, ’80 000…’ ’Musta!...’ utropar han, ’sa du - att det var åttiotusen….’ ’ja!...’ utropar jag, ’men æven om det hade varit 800 000, hade det varit billigt, ty det ær før Allahs skull…’ så sa han… ’ en susning, utav glædjefull lycklig førnvåning, tycktes rysa igenom publiken….- ’och nu har jag nycklarna i min hand… mina kæra brøder, och jag kommer læmna dem hær, två dagar, så att den som vill kan gå och titta på lokalen, som våran ledare rekommenderat, ja , han ar bestæmt att vi ska køpa den, och øvi’ varfør sæger jag ’vi’, mina kærabrøder, jag menar, lokalen som øni’ ska køpa… - ’ ’lokalen’ fortsatte Mushta euforiskt, antalgligen før att ingen skulle mærka den døstycstnad som uppstått i salen… ’ja - som ni kææra brøder ska køpa anhandla som en investering åt era barn! dær de ska læra sig Quraanen dit ni sakt a era grannar før Dawaa dit besøk ska komma som vi ifrån fræmmande lænder och sitta i Itaqaf, dær vi ska æta tillsammans med våra trosbrøder dær det sak finnas en plats, man alltid kan gå och gøra sin Saalaah,. dit værem och ljus kommer likt ænglarna nu okommit ned, i denna samling, efersom vi samltats hær før Allahs skull dit vi kan komma i svåra tider før en bit brød och en kpopp kaffe, dær vii kommer gøra fiqr… dær vi kommer gøra sAlaah… den plats, hela v¨rat liv kommer snurra kring… dit mina brøder, ska vi gå!... ’ det var næra nog att han væntade på appllåderna , men , en allmænt tumultartat mummel hade uppstått brøderna reste sig Adhan avkunnades, det var tid att gøra Ishaa… -
efter bønen -poænterade Mushta ’ingen ær så klart tvingad att inhandla lokalen men nyckeln læmnar jag hær t å dagar om någpoon ær intresserad… ’ Nils hade tænkt på detta, nder tiden som førflutit det kanske var tur att Musta dragit øronen åt sig litet grann han vill veta Nils all perso nuppfiger,annars sa han att Nils inte var vælkommen i mosqéen tu ’de vi trodde mest på i Brningham, som konverterat till Islam, visade sig alla vara spioner… ’ Nils svarade då de stod dær efter bønen, och samtalade att han ænnu inte visste vem Musta var, dærfør kunde han inte ge honom några nærmare upplusningar om sig sjælv. och trots att Musta snabbt sa också sitt efternman tackade Nils før maten de ætit och gic k glad ut nu slapp han gå tillde brøder hant tyckt och funnit vara så trångsynta, han kunde be hemma tur att han kommit dærifrån med livet i behåll…
***
’ja… då får vi hoppas, att ha kommer fram då… ’ mamman - som deltar på førhandlingen faller pløtsligt i gråt… - ’ska han vara borta ett halvår till!... ’ ’ja… och så ett halvår till!, om an frtosætter hålla sig undan behandlingen… jag som psykiater ær inte ansvarig før att han håller sig undan utan før att ge honom den behandlinge han behøver emot sin sjukdom… ø
’men, han kanske inte ær så sjuk!... ’ kvider mamman, ’hur skulle han annars haa kunnat hålla sig undan så længe?... ø’ sæger hon pløtsligt glasklart…
’ka… inte vet jag , jag skøter bara min uppgift, det finns personer dærfute som behøver vår hjælp men vi kan inte nå dem førens de kommer fram och erkænner det… ’ø
’tænk m jag ær en av dem… ’ avbryter pløtsligt mamman - liksom oroligt som om tanken pløtsligt slgo henne.. - ’ja ås længe man kan skøta sitt arbete bedømmer vi det oftast inte så… dina arbetskamrater ær væl inte missnøjda med dig?... ’
’fråga dem!... ’ utbrister mamman, litet førryckt…
’Anji… hør du mig… behøver du hjølp med någonting?... ’ sæger pløtsligt Åke Mose Varfeldt… - med en skarp autoritær, ton liksom han inte justy hade pratat med henne…
’jag beh’ver hjælp att få tillbaka min Nils… ’
’det ær det vi jobbar på… ’
’men ær det något annat du behøver hjælpp med? du verkar pløtsligt så uppbragt, ær det något du vill tala om?... - du kanske vet var Nils ær?... ’
’nej… det vet jag inte… ’ Anju, ær redan på væg, stormande ut igenom dørren…
’Anji… varfør har du så bråttom, jag vill ju bara prata med dig… ’
’låt henne va… ’ sæger Kuffe, Nils væn, som också varit på førhandlingen.før att støtta Nils…
’och vem ær du då?... ’ Åke Mose Varfeldt ”øverlækare på Stockholms Norra Psykiatri” vænder sig emot Kuffe, men inanan Kuffe hinner svara hør man Anji ropa
’kom nu… vi går… ’
’vet du var som har hænt med Anji?... ’ sæger Åke Mose Varfeldttill kuffe, ’hon verkar alldels uppbradgt… jag førstår inte var det ær med henne…’
’jag …måste gå nu…’ sæger Kuffe, kort
’ja-ja..’ suckar Åke Mose varfeldt, teatraliskt, ’vi får væl høras vid på telefon…’
’det passar du dig før…’ Karl, Nils pappa, pekar ett hotande pekfinger på Åke Mose…
’ja… vi ær væl alla litet uppbragda idag… om ni vet, vart Nils befinner sig så antar jag at ni hør av er… ’
’vi får se vad som hænder… ’ sæger Karl kort
de två tre stycken færutom Anji som varit och deltagit på førhandlingen om fortsatt ”psykiatrisk tvångsvård”vandrar ut ur salen, litet stelt rædda, de ær ju på ett ”sjukhus”’ja så var det med den saken!... ’ utbrister Åke Mose Varfeldt, glatt, vænt emot næmnemænnen , sedan børjar de tala viskande , de bortvandrande hør inte vad dom sæge rmen har kænslan utav att det gæller Anjui på något vis… eller kanske dem sjælva,, de vet inte de banar bara…
***
’det ær og bæst du får litet stabiliseringsmedel i dag… ’ Nils tittade førskræckt på honom och sa ’jag vill inte… ’
’ja det blir nog før ditt bæsta ska du see kom nu så går vi till skøterskan du vet vd som hænder annars vi vill væl inte ha en situation igen dær vi måste ha dygnet runt behandling på dig?... - eller hur?... - ’ Nils spjærnar emot, ’om inte du niu går tinn till skøterskan och tar din spruta ska jag se till att ringa in ett vårdintyg på dig då blir det væl inte så roligt eller hur?... ’
’jagt, tar den bara før att jag måste… ’
’jag.. det spelar ingen roll varførdu tar den… - den saken kan du alldele s læmna upp tukk nug,,, huvudsaken ær bara att du tar den… ’ Nils går moloken ivæg… ’føresten nær ska vi ses næsta gång?... ’
tNils tvekade, ’det.. ær ju du som estæmmer eller hur?...’
’ja just det men jag tænkte vara litet snæll och låta dig bestæmma sjælv… ’
’jag vill inte se dig alls… - så bestæmd du… ’
’nu blir jag næstan litet sårad Nils men ska vi sæga då om två månader har vi ett samtal igen så får vi se hur det går før dig… det blir væl bra så kommer frågan upp om førhandling om vi hær på serafen kan lita på att du kommer ta sprutan i alla fall så behøvs ju inte førlængning utav LPT;et, var litet vænligare i ditt ordval så kommer jag också bli vænligare stæmd emot dig… ’
’jag sæger bara som det ær… jag kommer inte hir, før att jag vill utan før att du har beordrat mig itll det…’
’vad bra att du føljer mina order då…då ses vi om två månader…’
Nils gick in i skøterskans rum, ’vi har brestællt sprutor till dig nu på ditt namn, det var væl bra, vi vill bara att du ska skriva under en fullmakt dær du tillåter oss att gøra det…’
hon - lade fram några papper på disken hon var s øt, och sexig krulligt blont hår, och glasøgon och en blick som tycktes kunna døda med sin attraktion… - Nils - ønskade att hon istællet hade sagt,
’nej med byxorna nu… så ja… ’ hon skøt ned hans kalsonger, hans hårda stånd, studsade ut, ’det var ju en fin present… ’
dørren till rummet var låst… hon tar hans fallos emellan sina hænder och hennes læppars saliv, glider utefter dess pulserande sidor… - ’det hær tar bara några minuter… ’
log hon… - Nils andades hård vid det hær laget, hennes huvud guppade upp och ned… han kænde hennes skøna sug.. som vill ha honom, in i sig, så børjade hon samtidigt som hon i ett grepp hade hans Phallos emellan sina læppar, knæppa upp sina svarta silkesbyxor… hon førde ned dem, halvt vid knæna… ’vill du gøra det bakifrån?... - ’ viskade hon… hon skøt ned sina vita spetstrosor, han gick runt henne, hon tog tag i hans Phallos i ett fast grepp och førde den in emellan sina skinkor , den nosade sublimt på hennes blygdlæppar, som var våta utav sekret.. långsamt førde hon in honom ’gør du det hær varje gång slipper du… ’
sa hon… han satte gærna på henne… den sublimt enorma njutningen satte hans kontrollerade andetag ur spel… kanske hørde någon dem?... nær han førsøkte kontrollera sig.. blev njutningen liksom argsint och blev våldsam istællet, han minns inte men pøtsligt återførdes han ifrån ljuset till salen…
’du kan skriva under hær… ’ sa hon och lutade pennan emot læpparna..
’jag ska fråga min gode man først… ’ sa han , ’jag kan ta med papprerna hem… ’
’okej gør så… ’ sa hon næstan litet upphetsad.
’vill du ha sprutan i vænster eller høger arm.. ’
’jag vill inte ha den alls men om jag ændå måste ta den så føredrar jag vænster, ty jag sover på høger…’
hon - klæmde på køttet nålen låg bredvid henne på en metallbricka… - nålen med sprutan med de sjælsdødande substanserna…
’nu sticker det till…’
hon stack in nålen i armen straxt under axeln, sedan tryckte hon nanylen tills allt innehåll, sprutats in i hans arm… han kænde en stelhet gripa tag i honom ja det var som ett autistiskt vansinne han visste inte længre var han var…
’minnet - utav vad som var, och aldrig mera kommers ske…’
han ørjade gråta, ’så nu ær det klart!...’
sa hon triumferande, ’om det gjorde, ont, kan vi prova på andra sidan næsta gång…’
han var redan før svag før att svara nær han så raglade ut kallades han till åke Mose varfeldts rum…
’så!... har du skrivit under fullmakten?...’
’jag, måste tala… ’ hans haka hængde ned, han hade fastnat mitti en mening…
’vem ska du tala med?... ’ inflikade direkt Åke Mose Varfeldt skarpt…
’med min gode man… ’
’ja… ’ Åke Mose Varfeldt, verkade allvarligt væntande -
’om inte din gode man sammarbetar med oss hær påserafen så ser vi till att du får en førvaltadere istællet… ’
’det kan ni ointe gøra… ’ trots avdomningen utav psukets kapaciteter blev Nils nu upprørd… - ’hon, har tingsrætten s godkænnande utav sitt godmanskap…’
’det kan vi nog se till att ændra på…’
’du skulle væl inte…’
’jo! det skulle jag, så se till nu att skriva på det hær…’
’ja , jag går se vad hon sæger…’
’ annars kan det bli problem… då sætter vi någon du inte kænner som førvaltare istællet… ’
’det sker inte!... ’ var det enda Nils orkade sæga…
’det kan det visst..’
’vi går se, om vi ses om två månader…’
’dumenar nær vi ses, inte sant… ’
’om vi ses.. nær vi ses… ’
vad menar du med det?...’
’vi går se om jag orkar t amig hem nu… efter den hær stora dosen…’
’den ær inte alls så stor - det finns de som får dubbelt så stor dos dubbelt så ofta som du…’
’ja… det ær ingen trøst før mig… ’
’jaga - då ses vi o,m två månader då?... eller hur?...’
’In Shaa Allah…’
’samo aileykum…’
Nils - såg førbluffad på Åke Mose Varfeldt, han fann inget att sæga…
på vlgen bhem blev stegen allt tyngre nær han kom till mosqeen vrålade han utav vansinne - i kvidande gråt spasmer… hans brøder lade honom i ett inre rum dær låg han på en madrass, fantasien om Siri, somgett spruitan återkom pløtsligt han fick återigen stånd nu visste han inte længre vad han gjorde han stak in handen innanfør overallen som hade ett par fickor med insida och ett par utan… snart hade han fått orgasm, han blev lugnade och somnade næstan…han gick senare ned på toaletten før att tvætta bort sperman…
***
Nils gick i gymnasiet, han hade egentligen inte velat intræda dær annat æn før att få vara samman med sina vænner och se Ulrika … att se Ulrika, var det viktigaste, hennes troskant skymtade før han inre blick , varje dag, nær hon i anxet på globen, bytt sitt lucia-linne, och en stund, hade han næra nog svimmat, bara vita trosor, och vit b-h… han ælskade hnen varje kvæll i fantasien.. de gick bkom de mørka tunga skynkerna længst bak i annexet , det var få kvar de flesta hade gått iut før lunchrast, i mørkret sken hennes vita klædnad, likt skiimrade hennes hår… de stod dr… tætt intill varande med hænderna sammanslingrade han kiunde kænna hennes pils, slå i ahsn hand,, han hade också bara ett lucialinne på sig… hans stånd nuddade liksom utav misstag emellan hennes skinkor… nær han satt bkom enne på musiklektionerna njæt han bar njøt utav att se henne hur hon log så strålande emt grannen hur han liksom drøøjde sig kvar efteråt vid sofforna på femte våningen ensam tills hon kom ned med Josfefina och Klle och deras blickar møttes, hur hon långsamt, gick ned før trappan men att hon ændå gick ned før trappan hur han ur kåt ur stånd att kunna hålla sig gick in på toaletten hennes image lutad emot andfatet sperman som sprutade ut i hadnfatet varmt vatten først øver Phallosen tittadnde sig i spegeln, pormaksar i næsans vingar, tu røkningen hur han læt henne blåsa solrøk i hansansikte varje dag… hur! han hypnotiskt føljde henne med blicken…
om lunchrasten brukade han vandra ned till Norrmælarstrand, om han inte hade n ågot annat før sig , med sina Gouloais blåa, isin ficka, røda var før kvionnor fast han føredrog dem ty de var inte lika niotinhaltiga det fanns en liten øø man kiunde vada ut tilll… med byxorna uppvikta… nær man nådde, andra stranden, fick man passa sig.. ibland låg bitar utav krossat glas i grøset en repknut hængde ifrån ett træd stort nog att gunga på han brukade nøja sig nmed att knipa benen om den och tænka på Ulrika, nær upphetsningen blev før hæftig vandrade han lustdrucken bakom de taggiga snåren som liknade miniplommon snår… dær klædde han av sig… - liksom han skulle bada… men innan han hoppade i, runkade han… glømmande faran før ormar och andra besøkare utav den lilla øn…. Ulrika, dfen situation under dagen, han sett henne, omgjordes i han sfantasi…till en romantisk kærleksscen… scenen blev till en kærleksajt nær orgasmen kom tog han av sig kalsongerna och gled i vattnet tvættade sig på vægen upp kænde han sig glad och hoppfull men allt tyngre dess nærmare skolan læxorna tyngde… nær han kom in ville han inte att någon skulle se honom som han kænde det tog en stund att glømma bort upphetsnigen…
***
ett hav stilla med vågor solen skiner båten guppar solen sænker sig blir allt mer rødaktig och førsvinner ned bakom horisonten… Rånø seglade de till dær de firat hans fødelsedag så många gånger… i en stuga med Topbias och Olof, han ælskade Rånø, men, drogerna han tvingats ta, anidepp, antipsykitisk, anti-finnar, har gjort honom tjock… han har tappat sig sjælv… brytits ned… den lilla viiken dær båten ligger och han och mamma och pappa om kvllarna sitter i den nedgende solen… de badar han dyker i och har litet roligt med pappa ialafall… vid bryggorna vid sandstranden med blålerig botten dær de går en dag bestæmmer han sig før att simma han simmar øver viken till andra sidan stranden varenda simtag oppas han att han ska drunka mamma och pappa bær kløderna till stenstraden dær han landar, grsvægarna med kærrmopparna som brummar med varor førbi, de går och æter på resturangen ælvorna dansar i sløjor, så han skæms, førbi hæstarna i hagen och em førbi bajamajan trædet i vikens insida, med svamparna væxande på det… en bålgeting flger emot honom en dag, han førsøker vifta bort den,m men den insisterar då ænnu mer… han dyker i vattnet før att undkomma dess førføljelse varenda ång han kommer upp till ytan dyker den brummande ned emot honom tillslut flyger den bort… vattendroppar utefter hans brøst, och flankor rinner…
han, vaknar upp på Vulcanusgatan, ur den otroligt kraftfulla minnesbildningen, som pløtslit øverrumplat honom, han ær 19 år,ommarmorgonens førsta fåglar har børjat kvittra, hans enda sømn under natten, minnen, snart re veckor sedan han tog sina Zyprexa-taletter, positiva minnen, fantasier, drømmar om natten , men sømnen kommer ej… han går, långa stræckor igenom staden, før att gøra slut på sin energi… han springer på kvællen två varv runt Riddarfjørden, nær han kommer hem, kan han kænna trøttheten i vaderna muskelsammandragningen, men sinnet vaket, sømnløst… men, med goda minnen och fantasier… tillslut øverføll minnet utav resan till Rånø honom helt, vem var han?,,, en ø?..som blivit rånad?invaderad?en Robinson Cruise, på en øde ø?uppkastad utavdetundermedvetnas øpnnande?!... ett ærr i sjælen som inte ville væxa igen… han visste ej, famlade fast han borde ha sett gatan klart, sig till tunenlbanan fantasien øverfaller honom att lægga sig ned vid rælsen och låta hjulen skilja hans huvud ifrån kroppen hjulen ja… demoniska analysen… vid Gullmarsplan så orkar han inte vænta på tået hem till skarpnæck, tror i varje sekund han ska hoppa ned ifrån perongen får tag på en txi hem till mamma osm drar upp rullardningen førvånad, ’næmen Nils!.. vad gør du hær så hær sent!...’ han bara stiger in tyst hon ligger och håller om honomm till han spomnar…
***
Oliver,låg i trappan, de hade bestæmt sig , før att gå he, till honom, Nils, hade tagit en biss tillsammans med Korneel, ded hade stigit av, vid Himlegården, festen hade varit hemma hos heleene, nær de kom gatan ned emot Olivers pappas lægenhet, såg de två figurer som stødde en tredje, som var næra att falla ohop, Korneels a någon sarksastisk skæmstsam kommentar men Nils kænde sig orollig ’det, ær Oliver… sa han pløtsligt, efeter att han tittat skarp,, de två gamla vænnerna skyndade fram, Lotta och Clara, stødde Oliver, s om var helt utslagen utav før stor mængt, alkohol, de slæpade sig upp før den røda fina matten in i hissen till andra våninen tjejerna fiskade upp Olivers nyckalr och øppnade dørren, Nils satt i trappan bakom pløtsligt kom Lotta och satte sig bredvid honom hon lade sig i trappan, hon greppade Nils hand så dær tafatt atrraktivt, som beruade ersoner ibland kan då spærrarna slæpper och de gør vad de velat længe, så øppnade honom benen som enbart var klædda i strumbyxor lætt…och læt Nils træda in emellan dem… Nils ælskade Lotta, eller åtminstone var han kkåt på henne.. men hans tankar, var riktiade emot Oliver… Oliver, låg deckad invi sin dørr, hans pappa som hade ækta originaltavlor utav Andy Warhol, upphænda på væggen, ibland andra ”mæsterverk”, hade en inre allerdørr som de var tvungna att veta kåden till… Lotta ville att Nils skulle kyssa henne men nær Nils så hørde någon ge en ørfil och tyst skrika; ’Oliver vakna!... ’ tyckte han att detta var fel tillfælle att børja hånla.. Lotta fnittrade… Nils, hade problemm, med att resa sig, ifrån sin behagliga postion. men lyckades tillslut, clara gav flera ørfilar till Oliver och Nils oknstaterade relativt nycktert att Oliver aldrig i detta tillstånd skulle kunna komma ihåg koden… fr¨gan var ifall han skiulle kunna flytta sig han spydde pløtsligt en stor pøl utav rød spya, bredde ut sig i trappan…
’jag tror vi får ringa efter ambylans… sa Nils kort, det var, ett konstaterande..
’nej…’ protesterade de andra, de hade ju røkt litet asch, under kvællen också, ingen ville att några landstingstjænsemæn skulle komma och nosa på dem…
’jag tror han kan dø annars…’
sa Nils igen, de andra protersterade men Nils hade likt en ingivelse, næstan som ifrån høre mer insiktfulla makter, han gick ned i trappuppgången och tog upp sin mobiltelefon och ringde larmnummret, han hørde Oliver kasta upp igen, de svarade direkt, ’larmcentralen,vad har hænt?... ’
han førklarade att de varit på fest under kvællen och han visste inte kanske hade Oliver ætit något dåligt hursomhelst, så var han nu utslagen och kunde inte komma iihåg koden, tillsækerhetsdørren…
’ær han vanligtvis førvirrad?...’
frågade kvinnan i luren…
’nej..’ førklarade Nils, ’det ær inget førvirring, utan hankan inte gå eller stå, han ær helt borta och bara spyr…’
’okej… vi skickar en ambulans…’ kvinnan frågade efter vilken adress Nils gick ut på gatan och gick ænda ned till hørnet tills han såg gatans namn.. ambulansen kom fort, han væntade utanfør porten tills den kom och ringde upp till Kornel før att meddela honom, de två kraftiga ambulans tjænstemænnen, klev ur
’var det du som ringde?...’ Nils bekræftade det, ’vart ær hon någonstans?...’
’eller, ær det du som var utslagen?...’ sa den andra, del pratade i mun på varandra,
’hna ligger uppe på andra våningen i sina egna spyor, jag tuckte det var bæst att larm ty jag tror han behøver magpumpas…’ sa Nils…
’ja, vi får se vad de sæger på akuten…’ de två kraftiga ambulanstjæstemænnen ryckte i dørren… men dørren vaer låst…
’kan du oden…’ Nils tryckte koden, ngra minuter senare, stødd utav de tvåå ambulanstjænstemænnen, raglade Oliver ut, han ær kanske fel att sæga, ty hans huvud var sænkt ned på brøstet han tycktes avtuppad de två reflesivt gulklædda, lade honom i ’båren’… en av dem, gick fram till Nils, ’har han, fått i sig någon annan drog æn alkohol?... som hasch, eller marijuana?...’
Nils, stelnade till , men førsøkte dølja det,,… ’inte vad jag vet…’ talet, var livet ofrivilligt hackigt…
’ty, de dær på akuten, måste veta som som orsakat det hær… vad ær ditt namn… ’ Nils sa sitt namn och personnummer, ’så, om vi beh’ver veta nåt mer, kan vi ringa dig?...’ Nils bejade skræckslaget frågan… æntligen kærde de ivæg… nu hade Lotta tænt av, Nils åkte hm till Skarpnæck med tunnelbanan , på måndag, i skolan tycltes till hans førvåniong en positiv lættnad ha fallit øver hans kamrater, hans antagande hade varit super-korrekt!... från sjukhuset hade man meddelat Olivers førældrar att några t immar till utan magpump hade kunnat blivit fatalt før Olivers liv… Nils ha ræddat honom! igenom att ringa akuten!... hans førældrar hælsade tacksamt!... Nils var inte førvånad, han hade kænmt det rætta i att ringa æven fast han inte ville blanda in myndigheter.. . ifall han fastnat emellan Lottas ben hade det blivit værre, sjælvanklagelserna och kanske ett lik…ett lik… på en bår… så han længtade igen, att kyssa Lotta!...
***
Nils, var på væg till Izzy-the-Geek, en legaend som æven førfattaren William S. Burroughs næmnde i sina bæcker han gick S:t Paulsgatan, uppifrån Mria kyrka, men inte en lång væg, ty, så kom tobaksbutikerna och mitt emot S:t Pauls pappershandel bodde James Tuck, den økænde tortyrledaren , han hade flytt ifrån som inte låtit honom se solljus annat æn igenom plexiglas, på 1,5 månad… som beordrat våldtæckt med kemikalier på h onom så många gånger, som ordinerat 10 tabletter om dagen , tills han shjænrna blivit likt ett skrumpet æpple… utan smak i… han hade stått inne i apapperhandeln och samtalat med en spænnande expedit en man med gråa klæder och gråblå basker hade stått vid de två bokhyllorna lænst bak i buteken Nils skulle precis gå fram och kpontrollera någon titel han sett han var intresserad av att køpa då pløtsligt den grpa figuren som han i pricip inte als lagt mærke till, pløtsligt tilltalade honom ’hej Nils… ’ sa figuren, Nils stod hæpen ’næmen…ær det du!... ’ Nils skærpte tonen koncentrerat ’ja visst. ’ giben suckade… ’hur ær det med dig?... ’ Nils - visste inte vad han skulle gøra, han kænde før att kasta sig øver mannen och slå ihjæl honom… hatet trængde upp i en sådan våldsamhet att han blev alldeles snurrig han sa till den vackra expediten som sneglat på honom så mycket høgt nog att mannen skulle høra det… ’den hær mannen hær - den hær gam,la fula gubben som ser neutral ut utan på men ful innuti har torterat mig!... ’ han nærmade intensigt sig henne… utan att før den saken bli påtrængande… ’passa dig før honom, var aldrig sjælv hær i butiken om han kommer in!... ’ hon nickade sedan gick Nils ut ur butiken før att inte spontant kasta sig øver mannen med intentionen att slå ohjæl honom… han var upprørd, haan gick liksom berusad eller påtænd på anabolas stereoider… - famlande hna ville ha vittnen …. rasade in på Mellqvist’s café, ’Gustav.. kan du komma med mig ett tag?... det ær viktigt!...’
’vad har hænt?...’
’en utav de som torterade med mig kemikeliser står nere på S.t. Pauils pappershandel. jag vill att du ska se hur han ser ut, kanske ta foto på honom så att vi kan varna andra før honom!...’
’tyværr Nisse. en jag ær på arbetspass just nu… ’ Nisse klippte argt av och gick ut han var rasande nær han kom tillbaka till S.t Pauls papper, var fortfarande tortyrledaren kvar i utiken, han stod och talade insmickrande med personalen.. den gamle piprøkaren, som alltid varit så vænlig emot Nils, kom fram till dørren, som Nils ville..
’det ær bæst du inte kommer in i butiken nu… vi ses en annan dag?...’
’vet du vem den dær manne n ær!?...’
’han ær en gammal kund hær… han har bott i kvarteret i trettio år… ’
’hær!?...’ Nils var førvånad och samtidigt intresserad…
’ja… hær just på andra sidan gatan… ’
Nils såg triummferande på mannen, han tænkte visslande gå dærifrån, de s.k. ’psykiatrikerna’s adresser, var ji hemlga, men så tog hatet øverhanden tyy den ældre mannen kom fram emot dørren…
’det blir roligt nær de som du torterat annat æn mig , får reda på var du bor, lycka till i framtiden!...’
morrade han, han gick emot Izzy the Geeks affær.. intrædde, hna blevpløtsligt lugn, under Izzy the Geeks auktoritiva soænnande inflytande..
’has something happened?...’’ frågade Izzy the Geek - på sitt modersmål,
Nils førklarade
’en utav de som torterat mig med kemikaliiet står hær runt hørnet..’
’var?...’ undrade Izzy the geek, hållande andan…
’S:t Pauls papper…’
’varfør- berættar du det før mig?... vad har jag att gøra med det+:..’
’jag tænkte du ville veta att han bor precis mitt emot S:t Pauls paapper, så att du kan se honom och varna andra før att han varje dag torterar många andra i princip dtill døds, ute på Huddinge sjukhus… ’
’okej… kom vi går…’ Izzy the Geek , var onvaligt sammarbetsvillig de gick nedfør gatan… nær de så kom till S.t Pauls pappershandel møtte dem piprøkaren i dørren… ø’hejsan Izzy, hur står det till…’
’Nils sa någonting om någon man han påstår hade torterat honom…’
’ja, han ær litet upprørd bara…’
’dær inne ær han!...’ Izzy tog, på sig sina glasøgon, och kisade en tystnad uppstod liksom de andra væntade vad han nu skulle sæga, tillslut sa han ’jag kan inte se något fel… det ær bara en vanlig gammal man..’
’som -han ser ut ja!...’
’okej… jag går nu… vi ses någon annan gång…’
Izy gick… efter ett tag- gick æven Nils åt samma åll , nær han gick førbi Izzys affær kunde han kænna att han talade negativt oroligt om honom han såg hans menande lick han pekade tillochmed på honom.. Nils vinkade så att de skulle veta att han såg… han vandrade tillbaka emot Søderkvarteren han bodde i… och nu var han på væg till Izzy the Geek igen før att titta i hans skyltfønster och kanske prata litet nær han kom backen upp førbi modernista førlag precis vid Sødra Latin, såg han en neger med rastaflætor komma cyklande nedfør backen, mend en enorm hatt på huvudet sækerligen en meter i diameter,.. kanterna hængde och slængde., det såg ut som mackodde Linde… ’Nils!...’ ropade någon bkaifån, han vænde sig om..
’hej Mackodde…’
’jag ænde inte igen dug med hatten…’
Nils hade ingen hatt på sig… Mackodde gick fram och kramade Nils på det dær bøgigaga viset som stoltserade med sin øpride’…
’nu, nær du kommit in i Svenska Akademien och allting…’ Nils kænde hurrodnaden skøt upp i ansiktet, så det var sant i alla fall!... han sa ingenitng…
’ja… nu mpåste jag springa…ø Mackodde drog av någon anledning alltid ut på orden likt en katt som jamar,
’vi ses..’ han skyndade in i porten øver gården, nils vandrade vidare.han refererade før Izzy, vad som skett och poængterade attMackodde sagt ’Svenska Akademien och allting… ’ hatten var nog inte bara hans blåa luva utan han hade væl syftat på ’doktorshatt’…
’konstigt…’ var allt Izzy sa, andløst…
Nils, mindes nær han hade møtt Michael, som antaligen flydde ifrån ett vårdintyg, de hade gått upp ifrån Gamla Stan till unnar Anér, en gammal filmlegend som bodde precis dær Nils råkat træffa Mackodde, Michael hade undrat om Gunnar kunde hjælpa honom men Gunnat hade inte velat ens før ”gammal” vænskuaps skull Nils hade erbjudit Michael att bo hos honom… hans berættelse liknade August Strindbergs Røda Rummet någon konstnær i Enskede var det tænktatt de skulle hælsa oå så hade Micael førsvunnit på vægen hem till lægenheten anledningen var antagligen att Maja hans gamla ex, han hade ett barn med, bodde i længan med his brevid Nils’ på Katarinabangata… Michael hahde velat resa till Lofoten med Nilks… Nils var inte beredd på det ’pch fiska…’ Nils trivdes med sitt liv i Stockholm just nu…Michael hade bjudit Nils på té, i Stadsmissionen vid Stortorget de hade pratat om Akademien Nils hade føra tt testa sin teori att an blivit invald (litet løjligt kanske då den just satt vid Akademien), kastat fram sin teori som ett påstående, Micael litet diplomatiskt kanske hade sagt att ’dom’ var rædda før honom.. men att han sækerligen var i klas med Svenska Akademiens ledamøter… med ’dom’ hade han antaligen menat ’etablissemanget’ och inte ledmøtena is sig øfrutom Sture Allén kanske… och de andra frimurar involverade ledamøterna vilka det nu æn var… Nilos hade sagt till sig sjælv, att han lasnek borde omforma sin teori.. folk omkring børjade titta litet underligt på de två… som samltalade så intensivt næstan viskande ’j…så var det med den saken…’ tænkte Nils, nær han kom hem, han skulle væl få se Michael igen… han hade ju arbetat på SVT-Film… han tyckte att han kænde igen honom att han før kanske 10 årsedan sett honom i något kulturprogram.. Nils rycte på axlarna och gick før att køpa litet mat…
***
Det tog lång tid innan de kom… Nills hade knytit sina skor, på avelningen, och åter igen væntat på att den tjocka tvættanten skulle gå ut han hade førgiftat sjuk med hjærtat i halsgropen och tanken ønu! snart!...’ vandrat omkring vid hissarna dær det var fullt utav perosonal så nær han skulle træga sig ut tog han tag i dørrens handtog, hon førsøkte hindra honom men hans styrka och snabbhet,pressade sig førbi henne… larmet ljød men redan var han på væg ut, sprang længs gatan ’nu!... ’ igenom parken vid kyrkan , ned emot de inre kvarteren ned emot vattnet emot hamnen låtsades springa med de andra løparna længs stranden… øver till militært område, Karlbergs kulsprutor attrapperna smattrade, lade Nils sig ned, før att be vid ett træd, fortsatte , men, hørde fullt utav polissirener, satte sig, utanfør vaktstationen i solen en kvinnlig pilot gick førbi, hon avtæckte sitt långa ljusblonda hår… nær han suttit dær en stund, gick han till vaktcentralen och anmælde sig, gav numret till Odd på Senska Akademien, han sa, att han ehøvde assistans, ty, ’har just rymt ifrån en tvångsavdelning på S.t Gøran… ’ han satt dær, och såg på målningarna utav festglada varelser på væggen i gården, det tog ett tag, innan en polisbil rullade in på gårdens grus… han, gick før at møta dem, dess værre,om han nu sprungit… han føæljde villigt med, patrullen læmnade honom, vid Akutmottagningen… Ett rum, en sæng utan tæckte, enspænnbæltesæng, ett handfat, en spegeln, det blev væl inget brølop, med Prinsessan Madeleine?... snart ledde två vakter honom, upp på avdelningen igen, åter trængdes han in på isoleringrummet.. snart kom dom och brottade ned honom… substanserna, fick honom att domna bort, men, samtidigt blev han likt klarvaken, i ett negativt tomrum,dær ingen fantasi eller inte tanke och bild, længre skønt hoppfullt omsværmade tillvron… en outhærdlig meningsløshet bredde ut sig… och det enda han kunde tænkte var, mordisk eld, och det enda han gladdes litet åt, var att denna eld, en dag, skulle drabba, ’dom,som våldtog andra med kemikalier… men detta, tycktes också sjukt.. så han konstaterade sjukt ironiskt, en Kalle Anka pantomin, att ’dom’ ville ha honom sjuk… han, dunkade en kraftløs næve i s ængen och skrek litk en galning.. men hejdade sig, vid tanken på att’dom’ kanske skulle kommma och spænna fast honom… han lade sig ned på bænemattan och bad till Allah, det kændes skønt, hans gamla vænner kom på besøk, efter en stund… Erik krame om honom och sa ’skønt, att du ær tillbaka!...’ gråtande lutade Nils sig emot Eriks axel, ty, han hade inget postivt sparat… caspar var dær, en hel værld utanfør, snart, læmnade besøkarna Nils ensam kvar, medan tiden gick, och, vad positivt, Nils hade kvar, likt høstens grønska utanfør, långsamt sakta dog…
***
førtæljer hur Nils Kovacs, kom att tænka på Profet Muusa, øver honom frid - och - bad om tillgivelse ifrån Allah,men, igenom en negligerande attityt, emot dagens snabba teknik - inte hann in i øknen i tid…
Leif, var irriterad - Nils hade inte kommit på førelæsningen antytt vid deras førra møte… mest var han irriterad på sig sjælv… varfør kændfe han ett sådant hat springa upp emot sig sjælv bara dærfør att Nils inte kommit han insåg vagt at han hatade sig sjælv før att han saknade i hemlighet… han saknade hans skratt, hans nærvaro, hans skarpsinne… och - hatet sprang ur en kænsla utav øverlægsenhet, varfør skulle han. Leif, ledaren, behøva sakna någon førføljd poet -som-egentligen var i behov utav hans stød?... iskan, sprang också ur misstanken att Abdulla inte kom, før att an hade det bra… att han bara kom før att få stød… detta fick Leif, att hata sig sjælv ænnu mer… ville han Abdulla illa?... var han inte glad att hans liv tycktes ordna upp sig?... -han -ville att han skulle ha det bra…-men -hans egen kænsla utav obetydlighet fick honom att hårdna inombords.. han hade ju sagt att han skulle komm!... desutom hade han ju gett bøckerna till honom!...
***
Nils-vandrade runt Vita-bergen -med sin pappas gitarr på ryggen - han ælskade att sitta spelandes till sång… det var i Maj - vår -sommarens solstrålade øver staden… ’yaa rasuul Allah!...’ Ra - namnet på solen -n i Egyptisk ’gudaform’… han - hade spelat før några boul-fantaster- de hade varit litet uppskattande-han hade tagit gitarrfodralet ifall de ville slænge en slant på marken , de ade pratat en stund skakat hand Bob Dylan… sedan gick han vidare upp emot Vita Bergen han læmnade den glittrande Hammarbykanalen… bakom sig, han var snart øver den førsta kullen, han vandrade førbi e skrikande trampspelen,& gungfløjterna, scenen, kolluseumet,låg tom, kanske skulle han få sitta , i denna antika teater kopia och spela en dag?
Prenumerera på: Inlägg (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar